Kortare arbetstid fortsatt en avtalsfråga

• Förbundet
• 17 maj 2025

Efter att motionerna om arbetstidsförkortning förhandlats stod det klart att förhandlingslinjen har kongressens stöd. Arbetsmarknadens parter ska reglera arbetstiden – inte politiken.

Kongressens tredje dag började med motionsbehandling om arbetstidsförkortning. Debatten handlade till stor del om huruvida det är en fråga som ska fortsätta förhandlas om mellan arbetsmarknadens parter, eller om vi ska vända oss till politiken för lagstiftning.

Frågan har debatterats flitigt på senare tid, i och med att en socialdemokratisk arbetsgrupp föreslagit lagstiftning om kortare arbetstid. I dagarna blir också en LO-utredning klar som ska visa vägen framåt för hur LO och förbunden ska jobba med frågan.

Prioriterad fråga

Tommy Thunberg från förbundskontorets förhandlingsenhet förklarade förbundsstyrelsens linje vilken förespråkar avtalsvägen. Han påminde om att arbetstidsförkortning har varit en prioriterad fråga för IF Metall och föregångarna sedan 1995. I dag finns i de olika kollektivavtalen innehåll som en tidbank på 82 minuter i Teknikavtalet, sex lediga dagar i I-avtalet och även trevalssystem för tid, pengar eller pension.

I avtalsrörelsen 2013 valde IF Metalls avtalsråd att pausa arbetet med arbetstidsförkortning i tid, för att i stället börja bygga ut systemet med deltidspension. Tanken med det är att den som närmar sig pension ska ha råd att gå ner i arbetstid de sista åren. Målet är satt till en avsättning på 4,9 procent och på några avtalsområden är det målet uppnått, medan andra har en bit kvar.

Vill se effekt tidigare

En som yrkade bifall för att 35- och senare 30-timmars arbetsvecka skulle införas var Astrid Norin från avdelning 28 Västra Skaraborg. Hon tyckte inte det är rättvist att arbetstidsförkortning inom industrin ofta skjuts upp till slutet av arbetslivet genom deltidspension.
- Det handlar om livskvalitet nu, inte sedan, menade hon.

Även Maria Olsson från avdelning 4 Mitt i Norrland tyckte att IF Metall skulle visa vägen mot sex timmars arbetsdag eftersom flera företag har testat modellen och visat att det är möjligt.

Den svenska modellen

När omröstningen var klar visade det sig dock att det var förbundsstyrelsens linje som vann gehör hos kongressen i samtliga motioner i frågan. Många ombud yrkade också för den. Jarkko Pekkala från avdelning 38 Dackebygden tyckte att det är arbetsmarknadens parter som ska reglera villkoren på arbetsmarknaden.
- Majoriteter i politiken förändras, men kollektivavtalet består efter förhandlingar mellan arbetsmarkandes parter, så jag tycker vi ska köra den svenska modellen. Vi låter politiken hålla sig borta från våra avtal, tyckte han i sitt inlägg.

Jarkko Pekkala, avdelning 38 Dackebygden. Fotograf: Stefan Jerrevång.

Niclas Widell från avdelning 16 Mälardalen har erfarenhet i frågan från arbetet i Stål- och metalldelegationen, och han ville absolut inte lägga frågan i händerna på politiker.
- Vi måste förstå att det är förhandling vi ska komma fram i. Det är vår ryggrad och vårt DNA.

Problem för föräldrar

Flera gick också upp och argumenterade för motionen som handlade om att förkortning av normalarbetstid för föräldrar inte ska behöva vara förenat med föräldrapenning. Man menade att många medlemmar har svårt att få arbetslivet och föräldralivet att gå ihop, och att man inte ska behöva vara beroende av föräldrar (eller superhjältar som Mikael Myhre från avdelning 46 Blekinge kallade dem) som ställer upp med barnpassning.

Förbundsstyrelsen ville avslå denna motion med anledning av att man befarar att det skulle kunna bli en kvinnofälla, och det biföll även kongressen. Det är främst kvinnor som går ner i arbetstid och det ger en sämre löneutveckling och därmed lägre pension. Risken, menar man, är därför stor att det skulle leda till ännu större skillnader mellan könen
- Sådana förändringar behöver först tydligt analyseras, så att förändringarna säkerställer jämställdheten, framhöll Tommy Thunberg Bertolone.

Vill inte ställa arbetare mot arbetare

Fredrik Tellander och Magnus Persson från avdelning 34 Borås var uppe i talarstolen och lyfte avdelningens motion om att vissa delar i kollektivavtalet inte borde gälla för icke-medlemmar. De menade att många ställer sig utanför facket eftersom de ändå får ta del av alla fördelar i kollektivavtalen.

Här menade förbundsstyrelsen att det vore problematiskt eftersom det skulle ställa arbetare mot arbetare. Vi skulle hamna i en sits där arbetare som inte är medlemmar skulle bli billigare för arbetsgivarna att anställa.

Andreas Lindell från avdelning 49 Nordvästra Skåne var inne på samma linje.
- Vilka kommer då våra arbetsgivare att anställa? Jo, de som blir billigare, och då är vi helt plötsligt tillbaka på 1800-talet.

Även denna motion avslogs av kongressen.