Avstamp i avtalsrörelsen

• Förbundet
• 15 april 2024

Hur ser läget ut inför den kommande avtalsrörelsen? Och tänkte facken rätt när de valde att inte begära omedelbar kompensation för inflationstoppen? Det var några av frågorna som Facken inom industrin diskuterade med ett år kvar till nya avtal.

Facken inom industrin samlades traditionsenligt ett år innan de nya avtalen ska vara klara, för att diskutera avtalsrörelsen som nu väntar. Deltagarna som bestod av både ombudsmän och förtroendevalda från de olika förbunden fick bland annat göra grupparbeten, där de fick ge sin syn på förutsättningarna inför förhandlingarna, och komma med förslag på förbättringar i avtalen.

Var strategin rätt i förra avtalsrörelsen?

Konferensen inleddes dock med flera kvitton på att senaste avtalsrörelsen var lyckad. Dels visade vice riksbankschef Per Jansson hur inflationen ser ut att sjunka ner mot tvåprocentsmålet och stabiliseras där framöver. Dels visade Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo hur vi börjat återhämta den nedgång i reallöner som den höga inflationstoppen innebar. Fackens taktik att inte jaga inflationen ser alltså ut att ha varit rätt.
- Löneökningar har inte drivit på inflationen och det är Riksbanken glada för. Det är skillnad i andra länder, menade Per Jansson.

I stället för att elda på inflationen ytterligare med krav på omedelbar kompensation för den verkar reallönenedgången därför ha blivit tillfällig.

Vice riksbankschef Per Jansson visade på positiva inflationssiffror.

Hur ser förhandlingsläget ut? 

Utgångsläget för reallöneökningar framöver ser också bra ut när man tittar på utvecklingen i Sverige jämfört med konkurrentländer. Sveriges exportindustri har tagit marknadsandelar, och arbetskraftskostnaderna har ökat mer i dessa länder jämfört med i Sverige. Lägg till det en starkare produktivitetsutveckling i Sverige så får vi en sammantagen bild av en stärkt konkurrenskraft för vår industri, som också har haft en god lönsamhet de senaste åren.

Mycket kan hända på ett år, men IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä påminner om det ständiga målet med förhandlingarna:
- Som vanligt kommer vi eftersträva bästa möjliga löneökningar som ger reallöneökningar över tid, och som samtidigt inte hotar en hög sysselsättning.

Vad säger arbetsgivarna?

Förutom representanter från de fem fackförbunden inom industrin var även arbetsgivarrepresentanter på plats för att ge sin syn på den kommande avtalsrörelsen. Både Henrik Stävberg från Ikem och Tomas Undin från Teknikföretagen talade väl om Industriavtalet, men den förstnämnda menade att mindre företag blir hårt pressade av de centrala löneökningarna jämfört med större företag. Tomas Undin påminde också om att det inte räcker med bara ett skriftligt avtal:
- Det viktiga är att det finns en ambition att vilja ta ansvar hos båda parter.

Henrik Stävberg trodde dock att om parterna kunde teckna avtal i det svåra läge som den höga inflationen innebar bör de kunna göra det även den här gången.

Ett viktigt inslag i Industriavtalet är våra opartiska ordföranden – OPO. De tar vid den sista månaden i slutförhandlingarna och leder dem i mål. En av dessa, Erland Olauson, beskrev deras uppdrag på ett lite oväntat sätt:
- Vårt uppdrag är som en barnmorskas. Det är inte vi som föder avtalet men vi ska underlätta för er att göra det.

Vad händer nu?

Med ett knappt år till att de första normerande avtalen ska vara tecknade har avtalsrörelsen nu fått ett viktigt avstamp. IF Metalls Marie Nilsson och de andra förbundsordförandena avslutade med att beskriva vägen framåt.

För IF Metalls del följer nu avtalskonferenser runt om i landet, och den som vill skriva motioner till avtalsrådet har fortfarande tid att göra det. I höst ska sedan Facken inom industrins gemensamma avtalsplattform klubbas, och även en LO-samordning ska ta form. Därpå följer avtalsråd och i slutet av december växlar fack och arbetsgivare krav inför slutförhandlingarna.

Du behövs

Är du inte redan medlem? Bli det i dag, så blir vi starkare i förhandlingarna om kollektivavtal.