Knepiga frågor på enklare sätt
- Förbundet
- 25 januari 2023
Alla pratar just nu om inflationen. Många är frågorna om varför avtalskraven inte är minst lika höga som siffran på inflationen. Och hur har man egentligen kommit fram till att kräva just det vi gör? Undrar du också? Titta då på våra filmer som förklarar knepiga frågor på ett pedagogiskt och enkelt sätt.
Vad är inflationen?
Statistiska centralbyrån (SCB) är de som tar fram siffran åt Riksbanken. Riksbanken har ansvaret för att hålla inflationen på 2 procent. Det är viktigt med en låg och stabil inflation. Om inflationen hamnar på 2 procent och avtalskravet ger 3 procent blir reallöneökningen 1 procent. Det vill säga att man fått mer i plånboken och stärkt köpkraften. Problemet är när inflationen rusar iväg och hamnar på 7, 8 och kanske till och med 10 procent. Om avtalsökningen då fortfarande ligger på 3 procent, blir det minus i plånboken.
Se en film där en av våra utredare, Anilla Larsson, förklarar vad inflation är för någonting.
Varför kräver vi inte mer än inflationen?
Erfarenheten från 1980-talet säger tyvärr precis tvärtom. Vi försökte då med taktiken att kompensera inflationen med lönehöjningar. Det slutade med minskade reallöner för alla löntagare fem år i rad. Så höga lyft skulle sätta igång en spiral av höjningar av alla de andra kostnaderna ovan och ökade räntehöjningar. Till slut skulle 20 procent inte längre vara en kompensation. Tvärtom. Det skulle bli minus och lönernas värde skulle minska ännu mer och hög inflation är allra skadligast för dem med lägsta löner. Företagen skulle höja sina kostnader på produkterna för att kompensera de högre lönekraven, vilket skulle bidra till mer inflation och räntehöjningar som gör att industrin får svårare att exportera. Jobben skulle kunna vara i fara.
Vad bestämmer hur stora löneökningar vi får?
Hur det går för svensk industri, hur svensk industri står sig i konkurrens med industri andra länder, framför allt i Europa, är några av de faktorer man tittar på.