Lokala förhandlingar om löner
Löner förhandlas fram mellan IF Metall och arbetsgivarparter i centrala förhandlingar genom kollektivavtal. Inför sådana förhandlingar samlas lönestatistik in vilket vi beskrivit i processerna Facken inom industrin och Lönestatistik vid kollektivavtalsförhandling.
Efter att de centrala kollektivavtalen är klara påbörjas lokala förhandlingar. Nedan beskriver vi hur vi behandlar personuppgifter för att kunna genomföra sådana förhandlingar. Om du vill veta mer om hur personuppgiftsansvaret fördelas, se faktarutan.
Fakta om personuppgiftsansvar
Förbundet IF Metall består av förbundskontoret, regionala avdelningar samt, i förekommande fall, klubbar hos arbetsgivare, där varje enhet har personuppgiftsansvar. Vi beskriver hur vår gemensamma personuppgiftshantering går till i vårt inbördes arrangemang (pdf). I det beskrivs även vart du kan vända dig om du vill utöva dina rättigheter.
IF Metall företräds av vår avtalssekreterare i centrala förhandlingar. Lokala överenskommelser träffas mellan en IF Metall-klubb och en arbetsgivare. Saknas klubb träffar arbetsgivaren överenskommelse med IF Metalls lokalavdelning eller av avdelningen utsett avdelningsombud.
IF Metall interagerar i den här processen även med arbetsgivare och arbetstagarorganisationer. Respektive part är personuppgiftsansvarig för sin behandling av personuppgifter. I detta fall behövs inget inbördes arrangemang, eftersom rollerna tydligt framgår av lagstiftning.
IF Metall ska enligt sina stadgar "tillvarata medlemmarnas gemensamma intresse och styrka för att skapa bästa möjliga villkor i arbetslivet och samhället". Vidare anges att IF Metall ska bedriva förhandlingsverksamhet och teckna kollektivavtal. När IF Metall stödjer och förhandlar för medlemmar är därför avtal (stadgarna är ett civilrättsligt avtal med medlemmarna) en laglig grund.
IF Metalls rätt att förhandla kollektivavtal regleras i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL). I kollektivavtal regleras möjligheten för parterna att träffa lokala avtal om löner och andra villkor. Denna rätt har även stöd i artiklarna 27 (arbetstagares rätt till information och samråd inom företaget) och 28 (förhandlingsrätt och kollektiva åtgärder) i EU:s stadga för mänskliga fri- och rättigheter. Den övergripande rättsliga grunden är därför även rättslig förpliktelse. Eftersom kollektivavtal utgör kärnan i den svenska lönebildningsmodellen föreligger även ett allmänt intresse. I sammanhanget kan även noteras att den svenska lagstiftaren ofta lämnar viktiga frågor till parterna att komma överens om genom kollektivavtal.
IF Metall har rätt att behandla känsliga personuppgifter med stöd av arbetsrättsundantaget i artikel 9.2 b GDPR (den personuppgiftsansvarige eller den registrerade ska kunna fullgöra sina skyldigheter och utöva sina särskilda rättigheter inom arbetsrätten). IF Metall har vidare rätt att behandla känsliga personuppgifter med stöd av medlemsundantaget i artikel 9.2 d GDPR.
IF Metall bevarar uppgifterna som beskrivs nedan för våra medlemmar. Efter att lönerevisionen är avslutad behålls uppgifterna för att kunna följa upp hanteringen och bevaka att diskriminering eller annan felaktig hantering inte sker. Arbetsgivaren är skyldig att tillämpa villkoren i kollektivavtal för alla anställda i förhållande till IF Metall. Uppföljningen behöver därför även avse icke-medlemmar. IF Metall behöver även följa upp att medlemmar inte missgynnas i förhållande till icke-medlemmar och kunna kontrollera att avtalsvärdet inte undergrävs.
Vår bedömning om bevarande gäller även för icke-medlemmar men i de fallen gallras uppgifter om en person inte längre är anställd hos arbetsgivaren. I den här delen har vi beaktat att Arbetsdomstolen i rättsfallet AD 2018 nr 65 slagit fast att anställningsavtal hämtar sitt innehåll helt eller delvis från det kollektivavtal som arbetsgivaren är bunden av och att parterna på den svenska arbetsmarknaden tillämpar kollektivavtalet inom dess sakliga giltighetsområde på samma sätt för arbetstagare som står utanför den kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationen som för organisationens medlemmar. Vi har även beaktat vikten av att den svenska modellen upprätthålls, vilket lagstiftaren ansåg vara ett godtagbart och starkt skäl att jämställa kollektivavtal med lagstiftning inom ramen för den lagliga grunden rättslig förpliktelse (se prop. 2017/18:105 s. 53 f.). Utan fungerande fakta om löneutvecklingen kan modellen inte fungera på ett tillfredsställande sätt, vilket kan vara negativt både för enskilda och samhället. Lönebildningsmodellen som baseras på kollektivavtal är viktiga för stabiliteten på arbetsmarknaden och gynnar på så sätt alla arbetstagare, inte enbart de som är medlemmar i IF Metall. Den finns därför även ett viktigt allmänt intresse att upprätthålla den.
Uppgifterna kan också behövas för att IF Metall ska kunna hantera rättsliga anspråk (både i allmänhet men också för att kunna hantera att medlemmar ibland hör av sig i efterhand om hur deras ärenden hanteras; uppgifterna behövs i sistnämnda fall för att kunna visa hur IF Metall agerat). Uppgifter kan även bevaras för statistiska ändamål för att kunna visa och berätta om IF Metalls verksamhet (uppgifterna används då i anonymiserat skick).
Tillkommande ändamål och rättsliga grunder beskrivs i varje delavsnitt nedan.
Så här ser processen ut steg för steg (steg 2 och 3 genomförs oftast parallellt):
1. Förbundsmeddelande
Efter att ett centralt avtal undertecknats tas ett förbundsmeddelande fram av avtalssekreteraren med stöd av förbundskontoret. Detta skickas sedan ut till avdelningsstyrelserna som ser till att det når de som ska förhandla lokalt (klubbar och avdelningsombud samt företag som har slutit hängavtal). Förbundsmeddelandet säkerställer att kollektivavtalet genomförs.
I detta steg behandlas personuppgifter som namn, underskrifter och kontaktuppgifter som mejladresser.
2. Förhandling
Förhandlingsarbetet inleds med att kontakt tas (kontakten kan initieras av en klubb eller ett avdelningsombud men även av arbetsgivaren) för att planera in förhandlingen. Inför förhandlingen begär klubben/avdelningsombudet att få ta del av aktuella löneuppgifter från arbetsgivaren (kan innehålla personuppgifter som namn, kön, ålder, arbetstagarens kompetens och erfarenhet men även uppgifter om föräldraledighet och sjukskrivningsperioder kan förekomma). Klubben/avdelningsombudet jämför dessa uppgifter med tidigare inhämtade uppgifter för att kunna förbereda förhandlingen på ett bra sätt. Även uppgifter om icke-medlemmar kan förekomma eftersom kollektivavtalen är normerande för allas löner.
Underlagen från arbetsgivaren behövs för att klubben/avdelningsombudet ska kunna följa lönebildningen över tid och tillse att den stämmer överens med ingångna kollektivavtal. Genom arbetet upptäcks även diskriminering eller annan osaklig lönebildning. Underlagen sparas därför för alltid.
3. Information till anställda
Information lämnas till medlemmar och andra anställda av klubben/avdelningsombudet. Oftast behöver inga personuppgifter behandlas för att kunna hålla sådana möten (man träffas på arbetsplatsen eller sätter upp anslag om möten) men om det är större klubbar eller arbetsgivarens verksamhet är geografiskt utspridd kan kallelse skickas via mejl (i sådant fall behandlas personuppgifter som namn och mejladresser). Oftast sker mötena på plats, men i undantagsfall kan videomöten eller telefonkonferenser bli aktuella (innebär att namn, bild, ljud, metadata och kontaktuppgifter kan komma att behandlas).
Ändamålet med informationsmötena är primärt att berätta om avtalsinnehållet och den lokala förhandlingen. Om klubben/avdelningsombudet upptäckt att det förekommit diskriminering eller annan osaklig lönebildning kan enskilda anställda få besked om detta. Om det rör en person som inte redan är medlem kan hen även få information om hur man blir medlem i IF Metall, vilket krävs om klubben/avdelningsombudet ska kunna företräda hen i steg 2.
4. Uppföljning
Klubb och avdelningsombud kan använda uppgifterna som samlats in från arbetsgivaren för att fortlöpande följa upp avtalet. Detta innebär att klubben/avdelningsombudet även senare kan upptäcka felaktigheter eller osakligheter kopplade till viss medlem. I sådant fall kan klubben/avdelningsombudet begära en förhandling enligt medbestämmandelagen för att stötta medlemmen, se vidare processen Tvister med arbetsgivare rörande en medlem.