Mattias Jonssons idé om arbetslivet efter 60

• Göteborg
• 27 juli 2018

Tänk att efter 60 år kunna gå ner till 80 procents arbetstid, få 90 procent av lönen och full avsättning till pensionen. Den lösningen föreslås av riksdagsman Mattias Jonsson (S) som själv kommer från industrin.
– Det behövs ett nytänkande och med den här idén kan alla bli vinnare, förutspår han.

80 procent arbete, 90 procent lön, 100 procent pension

Mattias vill se nya idéer av flera skäl:

• Alltför många arbetare sliter ut sig på jobbet innan de når pensionsåldern 65 år.
• Industrin har stort behov av att behålla kompetent arbetskraft.
• Samhällets kostnader för pensionerna ökar hela tiden.

Fördelar för dem som arbetar

 – En mer flexibel övergångsperiod från arbete till pension vore bra för dem som arbetar, anser Mattias.

– Om man vid exempelvis 60 års ålder får rätt att minska arbetstiden till 80 procent, så lättar arbetsbördan och tiden för återhämtning blir längre. Med morötter i form av 90 procent av lönen och pensionsinbetalningar motsvarande heltid, tror jag att många kan tänka sig att arbeta till 65 år.

– En flexibel övergång ersätter dagens brutala avslut där man går från arbetare enda dagen till pensionär den andra. Den dramatiska förändringen vet vi att många inte klarar.

Fördelar för företagen

Mattias Jonsson ser stora fördelar även för företagen. Framför allt blir det lättare att behålla värdefull kompetens. De som har arbetat länge har ofta ett brett yrkeskunnande som är svårt att ersätta. En del av sin tid kan de som är äldre lägga på att föra över kompetens till yngre arbetskamrater.

– 90 procent av lönen för 80 procents arbetstid och full pensionsavsättning tror jag att många arbetsgivare ser som ett rimligt pris för att trygga kompetensen i företaget.

Fördelar för samhället

En tredje aspekt på frågan är samhällets kostnader för pensionerna. Pensionssystemet byggdes upp i en tid när många lämnade skolan tidigt för att börja arbeta. De fick de lång tid på sig att tjäna in sina pensioner. På den tiden var medellivsslängden väsentligt kortare än den är idag.
Nuförtiden är det många som studerar länge och medellivslängden har ökat. Det betyder att åren som man betalar in pension genom arbete blir färre samtidigt som åren som man tar ut pension blir fler.
– Det säger sig själv att en sådan ordning inte håller, säger Mattias Jonsson. Därför blir det allt viktigare att fler kan arbeta längre.

– Men det får absolut inte ske på bekostnad av att människor tar skada. Därför kan lösningen med flexibel övergång från arbetsliv till pension bli värdefull.

Människor är olika

Mattias pekar på att flexibilitet har andra fördelar framför fyrkantiga lösningar som är lika för alla.
– Människor är olika, tänker olika och vill göra olika saker. En industriarbetare som har haft tunga arbetsuppgifter under hela arbetslivet är i regel mer sliten än en som haft ett lättare jobb. Dessutom finns det skillnader som beror på bland annat genetiska, sociala, ekonomiska faktorer.

– Vi är inte stöpta i samma form. Alla lever sina egna liv och åldras i olika takt. Därför behövs ett mer flexibelt system.

Vill starta en diskussion

Det viktiga för Mattias Jonsson är inte exakta åldrar och procenttal. Han vill istället starta en diskussion om ett nytt system för övergång mellan arbete och pension. Det ska på ett bättre sätt ta tillvara varje människas individuella förutsättningar. Samtidigt ska det möta både företagens behov och samhällets intresse av att skapa ett långsiktigt hållbart pensionssystem.

Delpension är rätt riktning

Avtalet om delpension ser Mattias som ett steg i rätt riktning. På sikt ska arbetare själva kunna välja när de vill börja ta ut sin pension. Genom avsättningar i löneförhandlingarna sparas pensionskapital upp så att delpension blir ekonomisk möjlig.

– Men det tar en hel generation innan pensionspengarna hinner byggas upp. Därför är det bra att göra förbättringar redan nu.

Text
Ulf Axelson