Frågor och svar om investeringar
Hur har ni räknat?
”Vanliga löntagare” är de löntagare som tillhör inkomstpercentilerna 25-50 (ungefär 30000-37200 kr/mån), ”höginkomsttagarna” är inkomstpercentil 99-100 (ungefär 120 000 kr/mån och uppåt). Skattsänkningen fördelas ut utifrån hur olika skattesänkningar brukar fördela sig mellan inkomstdecilerna, uppdelat per percentil där det blir ett snitt i gruppen 25-50 för att kunna jämföra med den rikaste procenten.
Tillväxtökningen bygger på Konjunkturinstitutets multiplikatorer för statliga stimulanser av ekonomin. Vi jämför hur offentliga investeringar påverkar Sveriges BNP-tillväxt jämfört med skattesänkningar (ett snitt mellan multiplikatorerna för konsumtions-, inkomst, och kapitalskatter). Beräkningen bygger på nettot mellan skattesänkningar och offentliga investeringar. Skatteintäkten vad gäller tillväxten beräknas på dagens skattekvot (41 %) och att hela inkomstökningen skulle kunna tillfalla välfärden. Skatteintäkten fördelas per invånare till regionerna. Lönekostnaden för välfärdsarbetarna beräknas till 533 000 kr per år och är en snittkostnad för de tre yrkena inkl sociala avgifter och enligt fördelningen 30 % lärare, 20 % barnskötare och 50 % undersköterskor.
Källor:
SCB
Konjunkturinstitutet: ki-kommentar-2025-12-02-finanspolitiska-multiplikatorer.pdf
Varför har ni tagit fram den här kalkylatorn?
Det är viktigt att staten använder våra pengar smart. Industrin är högproduktiv, innovativ och driver tillväxten i Sverige, men man behöver en stat som tar ansvar för sin del. I allt för många år har staten prioriterat skattesänkningar framför viktiga investeringar och det kostar oss i form av lägre tillväxt och att industrin inte kan nå sin fulla potential. Mellan åren 2022–2025 ligger investeringstakten i princip still trots de ökade satsningarna på försvaret och stödet till Ukraina Vi vill visa på den missade potentialen och vad det kostar samhället.
Källor:
Statskontoret: Prognos statens budget och de offentliga finanserna – november 2025
Men staten investerar väl redan?
De offentliga investeringarna som andel av BNP har legat runt 4 % av BNP sedan slutet av 1990-talet och det är kommuner och regioner som står för den största delen. Under samma period har Sverige investerat mindre i vår transportinfrastruktur än genomsnittet bland OECD-länderna och skattekvoten har sänkts.
Att öka de statliga investeringarna med 40 miljarder motsvarar ca 0,67 % av BNP och skulle de investeras så att industrin får bättre förutsättningar förstärks både lokala arbetsmarknader över hela landet och landets ekonomi.
Bara under den här mandatperioden har skatterna sänkts med ca 80 miljarder, där de största summorna går till de kommuner och regioner där de rikaste bor. Trots dessa stora skattesänkningar har tillväxten stått och stampat. Det är dags att prioritera om.
Källor:
Statskontoret: Prognos statens budget och de offentliga finanserna – november 2025
Regeringskansliet: bilaga-4-den-offentliga-sektorns-investeringar-och-kapitalstock.pdf
Skulle inte så stora investeringar elda på inflationen?
Den multiplikator vi har valt tar hänsyn till att Riksbanken kan agera med aktiv penningpolitik, vid passiv penningpolitik blir BNP-effekten ännu högre. Det är värt att påminna om att Sverige före Covid hade svårt att få upp inflationen till 2 % och den inflationschock vi fick efter Covid berodde framför allt på internationella obalanser pga problem med leveranskedjor, Rysslands invasion av Ukraina och efterföljande energikris. Vår partsmodell, där Industriavtalet sätter märket, har tvärtom motverkat inflationen och säkerställt en långsiktig återställning av köpkraften hos löntagarna.
Hur kan offentliga investeringar leda till fler industrijobb?
Industrin behöver ett samhälle som fungerar runt omkring sig för att kunna växa och anställa nya medarbetare. Om det saknas tillräcklig kapacitet i elnätet, eller om det saknas bostäder, rätt utbildad personal och en fungerande infrastruktur blir det svårt att växa. Vi ska vara stolta över vår starka industri som kan konkurrera på världsmarknaden, men då måste vi också ge dem förutsättningar att växa. Det vinner vi alla på. Just nu satsar andra länder som Schweiz, Singapore och Syd Korea på sin industri och om vi inte agerar riskerar vi att tappa i konkurrenskraft och med det jobb och tillväxt.
Varför är industrin så viktig för den lokala arbetsmarknaden?
För varje jobb i industrin skapas det nära nog två jobb i det omgivande samhället eller regionen. För det första innebär industrietableringar att efterfrågan på andra privata tjänster ökar. För det andra innebär ett nytt jobb i industrin att skatteinkomsterna ökar nästan motsvarande en anställd till i vården, skolan eller omsorgen.