En avtalsrörelse olik alla andra

• Förtroendevald
• 28 september 2022

Med krig i vår närhet, pandemieffekter, höga energipriser och hög inflation är det många som målar en mörk framtidsbild. En hög inflation påverkar hela samhället, här har Riksbanken ett stort ansvar för att på alla sätt få ned inflationen till närheten av tvåprocentsmålet.

Det är lätt att glömma allt positivt som händer. För faktum är att just nu går svensk industri som aldrig förr. Industriföretag gör nya och stora etableringar och satsar på svenskt kunnande – våra medlemmar är framtiden. 

– Vi industriarbetare har alltid varit öppna för omställning och förnyelse. Vi vet att det gäller att ligga i framkant och hänga med. Och det har gjort att vår industri håller måttet och våra industriarbetare kan konkurrera med sin kunskap inom världshandeln, säger Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare. 

Långsiktigt tänk 

Många av IF Metalls klubbar berättar om bra orderingång och stor lönsamhet. Tittar man på allt det positiva som sker och planeras så borde det väl i förhandlingarna om nya avtal vara läge för löneökningar därefter.

– Att produktionen går bra talar för att det finns ett ökat löneökningsutrymme. Vår industri är konkurrenskraftig och våra mål är reallöneökningar och hög sysselsättning, säger Veli-Pekka Säikkälä. Samtidigt gäller det att se långsiktigt på lönebildningen.

 – Vi får akta oss för att hamna i en inflationsspiral då hög inflation är skadligast för dem med de lägsta lönerna. Därför är det viktigt att Riksbanken agerar så att inflationen snart är tillbaka på tvåprocentsmålet. Om vi försöker kompensera för en tillfällig hög inflationstopp med än högre löneökningar sätts en ond spiral i gång och det skapar bara luft i plånboken och förlorade arbetstillfällen. Det har skett tidigare, på 1970- och 1980-talet, och var också orsaken till att vi parter inom industrin tillsammans skapade industriavtalet. En fast ram för en stabil löneökning, vilket också är en del av industrins framgångar. 

En hållbar modell 

Industriavtalet där facken inom industrin och arbetsgivarorganisationerna förhandlar om siffran för de avtal som är först ut. Den siffra som sätter det så kallade märket för svensk arbetsmarknad. 

– Det är en modell som gett stabila löneökningar. Det man fått i plånboken och stärkt köpkraften har i Sverige ökat med mer än 60 procent sedan mitten av 1990-talet. Långt över EU-snittet och betydligt bättre än i USA. Även om det just nu är en tillfällig inflationstopp så måste vi tänka långsiktigt och inte jaga höga inflationssiffror, eftersom det i slutändan är skadligt för oss, säger Veli-Pekka Säikkälä. 

Många steg innan nya avtal 

När denna tidning når ut till arbetsplatserna har en hel rad nya ekonomiska bedömningar presenterats. Bland annat från Industrins ekonomiska råd och Konjunkturinstitutet. 

– Arbetet med avtalens innehåll pågår hela tiden. Diskussioner och samtal med förtroendevalda på arbetsplatserna och våra ekonomiska experters sakkunskap. I slutet av oktober ska vi bilda en plattform inom Facken inom industrin samt samordna oss inom LO-förbunden. I november ska vårt avtalsråd diskutera och besluta om de motioner som kommit in för de olika avtalsområdena samt om plattform och samordning. Före jul är det sedan dags att lämna över våra krav till arbetsgivarna, säger Veli-Pekka Säikkälä.