Språkundervisning som gör jobbet säkrare
- 27 april 2026
När språket inte räcker till i vardagen kan det påverka både säkerheten och kvaliteten på arbetsplatsen. På Contura i Kronoberg, där nästan hälften av de anställda har svenska som andraspråk, har fack och arbetsgivare tillsammans valt att satsa på språkundervisning på arbetstid. Målet är att alla ska kunna förstå, göra sig förstådda och känna sig trygga på jobbet.
Språket påverkade arbetsmiljön
På Contura i småländska Markaryd har man tillverkat braskaminer i över 60 år. Många arbetare har kommit och gått, och i dag arbetar omkring 150 kollektivanställda i produktionen. Många har svenska som andraspråk och språkkunskaperna varierar. Under lång tid såg de fackligt förtroendevalda hur språket påverkade arbetsmiljön.
Henrik Hammar är klubbordförande och huvudskyddsombud.
– Vi hade många arbetsskador, sjukskrivningar och problem med kvaliteten. Det handlade ofta om att instruktioner inte gick fram fullt ut, säger han.
Det var sällan någon som sade att de inte förstod.
– Man förklarar, folk nickar och håller med. Sedan går de därifrån och frågar en arbetskamrat vad man menade.
Jannika Martinsson, som är utbildningsansvarig på företaget, tar vid:
– Många har avbrutit sina studier vid SFI när de fått jobb. Samtidigt jobbar flera väldigt isolerat vid sina maskiner och har få tillfällen att använda och utveckla svenskan i vardagen.
SFI är den grundläggande språkutbildning som många nyanlända går. När arbete och studier krockar är det vanligt att språkutvecklingen stannar av och att studierna inte längre hinns med. Då förutsätter man ofta att arbetslivet ska ta hand om språkinlärningen i stället:
–Tyvärr blir det inte alltid det naturliga språkliga mötet som man ofta tänker ska finnas på en arbetsplats, säger Jannika.
Två timmars språkundervisning varje vecka på arbetstid
För att möta behoven valde Contura att satsa på språkundervisning direkt på arbetsplatsen. Undervisningen sker på betald arbetstid, två timmar i veckan under 15 tillfällen.
– Det är viktigt att undervisningen är kopplad till jobbet. Vi pratar om säkerhet, rutiner och hur arbetet ska utföras, säger Henrik.
Utbildningsmaterialet utgår från företagets egna instruktioner och föreskrifter, som har förenklats språkligt, och är framtaget av Henrik och Jannika.
– Det ska inte vara juridisk svenska. Det ska vara enkel svenska, säger Henrik.
Undervisningen leds av en SFI-lärare som kommer till arbetsplatsen en gång i veckan och håller i två grupper.
– Hon är fantastisk. Hon har själv gjort samma resa som många av deltagarna och kan ta upp frågor på ett sätt som skapar igenkänning och förtroende, säger Henrik.
Innehållet formas tillsammans med deltagarna.
– Säkerheten är grunden, men sedan pratar vi också om till exempel jämställdhet, kultur och sådant som deltagarna själva tar upp, säger Jannika.
Språkstödjare som länk i vardagen
En viktig del av arbetet är språkstödjarna. Det är förtroendevalda eller andra nyckelpersoner på arbetsplatsen som får utbildning i hur språk, arbetsmiljö och kommunikation hänger ihop.
Henrik och Jannika utbildades till språkstödjare genom Handslaget under cirka två och en halv dag.
– Utbildningen gav oss verktyg att förstå var problemen uppstår och hur man kan jobba förebyggande, säger Jannika.
Efter utbildningen valde de att gå vidare.
– Vi insåg att det inte räcker att bara stötta deltagarna. Hela organisationen behöver förstå språkfrågorna, säger Henrik.
De tog därför fram en intern utbildning för arbetsledare och produktionstekniker. –
Det är inte bara den som lär sig svenska som ska anpassa sig. Vi måste alla hjälpas åt, säger Jannika.
Arbetsledarna tog emot utbildningen med stort engagemang.
– De var väldigt positiva och började använda verktygen direkt, säger Henrik.
Vad gör en språkstödjare?
En språkstödjare:
- fungerar som stöd i språk och kommunikationsfrågor på arbetsplatsen
- bidrar till att instruktioner och rutiner blir tydligare
- är en länk mellan deltagare, arbetsledning och språkundervisning.
Skillnader som märks i vardagen
Totalt deltar omkring 25 personer i språkundervisningen. Responsen har varit entydigt positiv.
– Alla var jätteglada att få chansen. Vi behövde inte övertyga någon, säger Henrik.
Effekterna märks både i arbetsmiljön och i stämningen.
– De kommer med fler förbättringsförslag och säger till när något inte fungerar.
Jannika beskriver en tryggare arbetsplats.
– Nu vågar man fråga när man inte förstår. Det har blivit en starkare gemenskap.
Även medarbetare som inte deltar i undervisningen påverkas.
– Det är ingen som skrattar eller himlar med ögonen. Man lyssnar och hjälper varandra, säger Henrik.
Hoppas kunna inspirera andra arbetsplatser
Henrik och Jannika hoppas att både fler företag och fackligt förtroendevalda ska se att det går att göra skillnad.
– Det viktigaste är att få med sig arbetsgivaren. När det finns en gemensam vilja blir det möjligt, säger Henrik.
Arbetet med material och rutiner tar tid, men vinsterna är sedan stora.
– Tydligare språk och enklare instruktioner hjälper alla, oavsett om man lär sig svenska, har dyslexi eller bara är ny på jobbet. Det ska vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel, säger Jannika.
Text: patrik.englund@ifmetall.se
Språkavtal på arbetsplatsen
Som en del av arbetet har deltagarna tillsammans med sina arbetsledare tagit fram språkavtal.
I språkavtalet pratar man om:
- hur man vill bli rättad
- när man vill ha hjälp
- hur feedback ska ges.
Det här är Handslaget
Satsningen sker inom ramen för någonting som kallas för Handslaget Kronoberg. Det är ett ESF-finansierat projekt, där ESF står för Europeiska socialfonden. Projektet drivs av kommuner i Kronobergs län tillsammans med IF Metall.
Syftet är att stärka kompetensförsörjningen och öka inkluderingen på arbetsplatser, bland annat genom att erbjuda språkundervisning på jobbet för anställda som behöver utveckla sin svenska.
Inom IF Metalls del av Handslaget arbetar regionala samverkansansvariga, så kallade RSA. Camilla Stridh är en av dem och har varit med och tagit fram upplägget för industrin.
– När människor lämnar SFI för att börja arbeta finns ofta en förväntan om att arbetsmarknaden ska lösa språkutvecklingen. Så blir det inte alltid, men här ser vi hur det faktiskt kan fungera, säger Camilla Stridh.
Läs mer i tidningen Info
Artikeln finns publicerad i nummer 2 2026 av tidningen Info för förtroendevalda i IF Metall. Läs tidningen på din arbetsplats eller på webben.