”Arbetsmiljön är mer än bara den fysiska miljön”

• Förtroendevald
• 29 september 2025

Adhd, autism och dyslexi är så kallade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), och de syns oftast inte samtidigt som de påverkar arbetslivet för många människor. När kunskapen om dem brister riskerar det att leda till missförstånd och uteblivna anpassningar. Därför menar skyddsombudet Bessie Gondwe att NPF måste få en tydligare plats i arbetsmiljöarbetet.

När Bessie Gondwe kliver in på sin arbetsplats Trelleborg AB är det både som maskinoperatör och som skyddsombud. Det var också hennes fackliga engagemang som i våras tog henne till IF Metalls kongress. Väl på plats lyfte hon, tillsammans med flera andra kongressombud, behovet av att IF Metall ska arbeta för större kunskap om NPF. Efteråt beslutade kongressen att förbundet ska göra just det. Nu vill hon fortsätta visa att en tillgänglig arbetsplats är något mer än bara den fysiska arbetsmiljön.

– Många tänker att tillgänglighet är ramper, handskar eller bullerskydd. Men det är också sociala miljöer, kommunikation och förståelse för människors olikheter, säger hon.

Kunskap minskar stigmat och öppnar för anpassningar

På industrigolvet pratar man ofta om olyckor och skyddsutrustning, men de sociala hindren är enligt Bessie betydligt svårare att förändra.

– Att förändra fördomar och arbetskultur tar längre tid. Om vi förstår varför någon reagerar annorlunda eller behöver mer tid, kanske på grund av en NPF-diagnos, då blir arbetsplatsen tillgänglig för fler.

NPF syns inte alltid, och därför är det många som inte ens själva vet om att de till exempel har adhd. Men det är också vanligt att inte vilja berätta på jobbet om sin NPF-diagnos.

– Jag tror att det är väldigt många som inte vet om att mycket av deras utmaningar i arbetslivet är kopplade till NPF. Då blir det lätt krockar i kommunikationen. Och så finns det ett stigma, det är många som har en diagnos som inte vill eller orkar berätta om det, och då blir det svårare att få de anpassningar som man behöver, säger Bessie.

Bristande anpassningar bakom många sjukskrivningar

Konsekvenserna av det syns tydligt i arbetslivet. Enligt Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för personer med NPF, visar siffror att:

• hela 69 procent av personer med NPF uppger att diagnosen varit en nackdel i arbetslivet
• mer än hälften, 53 procent, har varit sjukskrivna de senaste fem åren på grund av bristande anpassningar på arbetsplatsen
• bara 12 procent uppger att de fått bra stöd från arbetsgivaren när de själva bett om det.

Genom utbildning kan arbetsgivare se behov och anpassa miljön utan att enskilda alltid själva behöver sätta ord på allt.

– Är man kunnig och utbildad behöver man inte få alla detaljer från individen. Man kan förstå, anpassa och ge rätt stöd ändå.

För Bessie är målet tydligt: Vi ska ha arbetsplatser där alla kan känna sig trygga och bidra fullt ut.

– Arbetsplatsen är som ett andra hem. Då måste miljön vara tillgänglig, både fysiskt och socialt. Det tjänar både företag och anställda på.

Bessie tipsar: så kan du jobba som förtroendevald

Som skyddsombud ser Bessie Gondwe att det ofta är de små sakerna som gör den stora skillnaden. Genom att lyssna in medlemmarna, lyfta frågor om social arbetsmiljö och stå på sig kring utbildning kan förtroendevalda bidra till en arbetsplats där fler känner sig inkluderade. Här är hennes bästa tips:

• Lyssna och bygg förtroende. Då vågar fler berätta om sina behov.
• Lyft frågan om social och organisatorisk arbetsmiljö, till exempel i skyddskommittén. Prata inte bara om fysiska risker, orka och våga även ta upp medlemmarnas sociala behov.
• Kräv utbildning. Ökad kunskap om NPF behövs både hos arbetsgivare och förtroendevalda.
• Bidra till öppenhet. Hjälp till att bryta stigmat kring NPF och visa att olikheter är en resurs på arbetsplatsen.

Text: patrik.englund@ifmetall.se