Skyddsombudens vardag – från tvätteri till bilfabrik

• Förtroendevald
• 22 juli 2025

En facklig vardag kan se lika men ändå helt olika ut. Emilia Nieminen Holm och Carina Staf är två skyddsombud på vitt skilda arbetsplatser: en bilfabrik i Göteborg och ett tvätteri i Sundsvall. Gemensamt är deras engagemang för arbetarnas bästa, och att de båda är en del av IF Metalls ryggrad.

Skyddsombud är IF Metalls vanligaste fackliga uppdrag. Varje dag arbetar tiotusentals skyddsombud för att förbättra arbetsmiljön för sina arbetskamrater – i allt ifrån verkstäder till fabriker, tvätterier och gruvor. Det är ett uppdrag med stor påverkan, men med olika förutsättningar beroende på arbetsplatsens storlek och bransch. 

I och med att IF Metall har 32 olika avtalsområden ser arbetsmiljöfrågorna olika ut, men grunduppdraget är detsamma: att förebygga ohälsa, stärka säkerheten och ge arbetare inflytande över sin arbetsmiljö.  

Det är detaljerna som gör skillnad

Emilia Nieminen Holm arbetar på Volvo Cars i Göteborg – en av Sveriges största industriarbetsplatser med över 8 000 IF Metall-medlemmar. Hennes arbetsvardag är på måleriet, där hon är skyddsombud för runt 600 arbetskamrater.

– Jag blev skyddsombud för att jag såg att en ögondusch var felplacerad. Det låter kanske som en liten detalj, men det var början på mitt engagemang, säger hon. 

Emilia är också skyddssamordnare och vice ordförande i gruppstyrelsen på måleriet. Hon beskriver arbetsmiljöuppdraget som både brett och komplext, det handlar om att fånga upp allt från buller och kemikalieexponering till stress och fysisk belastning. 

– Många vet inte hur mycket som faktiskt påverkar arbetsmiljön. Att jobba med färg innebär kemikalier, och varje förändring kan påverka säkerheten. Därför krävs helikopterperspektiv. 

Flera om ansvaret – starkare tillsammans 

Trots arbetsplatsens storlek känner Emilia sig aldrig ensam i rollen. 

– Vi är många ombud och har en stark gemenskap. Det ger trygghet. Dessutom har vi ett fungerande samarbete med arbetsgivaren, även om vi ibland tolkar regler olika. 

Drivkraften ligger i att hjälpa andra: 

– Ibland ser människor inte sitt eget bästa eller orkar inte säga ifrån. Då kan jag vara den som stöttar.  

”Man får inte nöta ut folk”

På en betydligt mindre arbetsplats, tvätteriet Elis Textilservice i Sundsvall, har Carina Staf haft ett fackligt engagemang i många år. Hon är huvudskyddsombud och har efter över tjugo år på företaget lärt sig ”allt möjligt” – vilket innebär att hon både är ute i produktionen och jobbar med kvalitetsutveckling.

Rotation bryter slit – och könsroller 

Tvätteriarbete är ofta tungt, varmt och ensidigt. Därför har arbetsmiljöfrågor länge varit i fokus, särskilt problemet med förslitningsskador. Carina beskriver hur de gemensamt infört arbetsrotation som en avgörande förändring. 

– Det spelar ingen roll var du jobbar, du får ändå ett statiskt arbete om du gör samma sak varje dag. Därför har vi infört rotation: en dag på plaggsidan, nästa i tvätten, tredje kanske vid ett vikbord. Det gör att kroppen inte belastas likadant hela tiden. 

Samtidigt har arbetsrotationen också blivit ett verktyg för att bryta könsmönster. 

Historiskt har män haft de mer välbetalda jobben inom underhåll och distribution, medan kvinnor hamnat på de repetitiva och sämre betalda uppgifterna. Vi har jobbat långsiktigt med att ändra på det. 

Carina berättar att man till exempel rekryterat män till sommarjobb i produktionen, för att bryta upp traditionella roller. Samma tanke ligger bakom hur man i dag planerar arbetspassen: 

– Ingen står längre på en och samma plats hela dagarna – det har vi fasat ut. Vi ställer också krav på att chaufförer vi anställer ska ha en kombinerad tjänst, de jobbar både med körning och i produktionen. 

– Det handlar om att låta folk växa och få prova olika saker. Det gynnar både individen och företaget. 

Ett kollektivt ansvar att säga till 

Ett annat område där Carina sett resultat är rapporteringen av tillbud. 

– Det anmäls fler tillbud och olyckor nu. Folk vågar rapportera. Det har blivit ett kollektivt ansvar att säga till. Förr sade man inget om att man halkat , men nu tas det på största allvar. Det här är en kulturfråga där man som skyddsombud får jobba hårt för förändring. 

En konkret förbättring som det gemensamma ansvaret lett till gäller verktyg: 

– Ett exempel är att vi skaffat nya sprättknivar efter att flera skurit sig. Förr skämdes man om man gjort fel, men nu är det naturligt att berätta. Vi vill ta ansvar tillsammans. 

En arbetsmiljö som spänner över flera områden 

För Carina är arbetsmiljö ett brett ansvar som spänner över fler områden än man kanske först tänker på. Hon nämner mensfrågan som ett exempel: 

– Det finns mensskydd på de flesta toaletter i fabriken och i de lastbilar där det är efterfrågat. Det är en facklig fråga. 

Och till den som funderar på att bli skyddsombud har hon ett tydligt råd: 

– Gör det! Du får kunskap, inflytande och kan vara med och skapa en bättre arbetsplats för alla, inte bara dig själv.  

Text: patrik.englund@ifmetall.se