Internationellt fackligt samarbete när det funkar som bäst

• Förtroendevald
• 21 september 2023

Politiken världen över är skakig och det är lätt att tro att ordet solidaritet är något förlegat som försvunnit. Men den fackliga internationella rörelsen har byggt starka band som stöttar varandra när det behövs. Tack vare den kunde de anställda vid företaget Trelleborg i Storbritannien till slut avblåsa konflikten och teckna avtal om bättre löner och villkor.

Nyckeln är att ha fungerande nätverk. Det spelar ingen roll att vi är från olika länder med väldigt olika förutsättningar. Vi är fackligt aktiva i vardagen som har samma mål, att göra det bättre för de anställda, menar Jimmy Faltin, IF Metalls klubbordförande på Trelleborg.

För Jimmy Faltin är nätverken flera. Det europeiska företagsrådet (EFR – EWC på engelska) är ett och där han själv är ordförande. Ledamöter från Trelleborgföretagen i de länder som är medlemmar av EU träffas regelbundet.

– I vårt EWC har vi även tagit beslut om att alla ska representera en facklig organisation, vilket kan variera mellan de olika företagsråden som finns. Relationer mellan människor I EWC skapar man relationer människor emellan. Man utbyter information om hur arbetsplatsen och det fackliga arbetet funkar, samt hur det ger möjligheter att påverka.

– Här skiljer vi oss åt väldigt mycket. Trelleborg i Sverige har 94 procents organisationsgrad, medan den är runt 30 procent i övriga länder och fördelat på flera fack med olika politiska inriktningar, berättar Jimmy Faltin. '

Olika förutsättningar gör att verktygslådan för fackligt arbete skiljer sig åt mellan länderna. Och strukturen över hur löner och villkor bildas.

– Det är vi med vår svenska modell där fack och arbetsgivare förhandlar och sätter spelreglerna i kollektivavtal som är annorlunda – inte alla andra, menar Jimmy Faltin.

Mindre verktygslåda

I Storbritannien har man, liksom i många andra länder, en statlig minimilön. Grunden till hur hög – eller snarare låg – den är beslutas alltså av landets politiska styre.

– Då blir den fackliga verktygslådan mindre, dialog mellan parterna tuffare eller obefintlig och konflikt ofta enda lösningen.

I Sverige har vi också något som inte finns i så många andra länder – facklig representation i bolagsstyrelsen.

– Många av våra fackliga kamrater i Europa tycker det är jättekonstigt. Hur kan vi sitta vid samma bord och samtidigt vara fackliga. Visst kan det vara svårt, men samtidigt är det ett nätverk av människor som man bygger en form av relation med och för dialog med, menar Jimmy Faltin, som själv har den rollen i Trelleborg.

Vid Trelleborgsföretaget i Storbritannien var dialogen minimal. När den fanns var tonläget mycket hårt.

– Läget var helt låst när våra brittiska fackliga kamrater inom Unite the Union tog kontakt med IF Metall för stöd.

Jimmy Faltin lade många timmar på att prata och kommunicera inom de olika nätverken för att ge stöd för en lösning.

– Och till slut löste fack och arbetsgivare konflikten och tecknade avtal, just genom att sätta sig ned och föra en dialog med varandra.