Nödvändig klimatomställning – men inte utan risker

• Förtroendevald
• 16 december 2020

Det pågår en omställning som inte syns så väl på utsidan. I bilarna som rullar på våra vägar tankas det nu allt oftare klimatvänliga bränslen och förbränningsmotorerna byts mot, eller kompletteras med, elmotorer och batterier.

Omställningen påverkar även arbetet inne på bilverkstäderna.

– Det har blivit många fler elbilar och laddhybrider de senaste åren. Det blir färre motorrenoveringar och servicen blir mindre. Det är ju inga oljebyten till exempel.

Det berättar Tommy Andersson, klubbordförande på Hedin Bil i Mölndal. Han välkomnar utvecklingen ur klimatsynpunkt, men ser också hur den kräver arbetsmiljöarbete och kompetensutveckling.

– Det är kraftiga strömmar på runt 300 ampere. Du måste ha utbildning för att stänga av starkströmmen i bilarna, annars får du inte lov att skruva i dem.

På senare år har det även blivit vanligare med HVO100, en fossilfri diesel. Där råder osäkerhet kring risker för den som kommer i kontakt med själva bränslet eller dess ångor, något som Tommy menar behöver utredas mer.

Fackets roll i omställningen

Vad kan då facket göra för att omställningen ska bli så trygg som möjligt för medlemmarna?

– Vi måste bli duktigare på att göra riskbedömningar. Mycket av vårt arbetsmiljöarbete bygger ju på det. Det finns utbildningar inom facket om det också, så vi får utbilda oss den vägen, tycker Tommy Andersson.

Han lyfter också validering som ett bra verktyg, för att se vad medlemmarna behöver för utbildning.

– Både för de som är i branschen och för nyanlända. Det är viktigt, eftersom vi har problem med att kompetensförsörja vår bransch. De som utbildas till mekaniker är också attraktiva inom andra serviceyrken, säger Tommy Andersson.

Tufft för mindre verkstäder

Biltillverkarna levererar hela tiden nya modeller och ny teknik, så ständig kompetensutveckling är ett måste. Tommy Andersson befarar att mindre verkstäder får problem med den framöver.

– Den är hyfsad för oss som jobbar på märkesverkstäder. Generalagenterna kräver att du ska ha vissa utbildningar för att få skruva i deras bilar. På mindre verkstäder blir det ett större problem, för utbildningar kostar en hel del. De kommer inte klara de svåraste jobben och de har inte elutbildningarna.

En viss påfyllning av mekaniker kommer från gymnasieprogrammen. Tommy Andersson upplever att de är bra på den ”vanliga” 12 V-elen, men att de inte är riktigt rustade för högspänning och elbilslära. Det får de lära sig när de kommer ut på verkstäderna. Han anar dock en skillnad mellan skolorna.

– Jag tycker det verkar lite bättre på Motorbranschcollege i och med att de kontrolleras för sin certifiering. De har grunden i alla fall. Sen kräver varje generalagent sin vidareutbildning.

Film: Hur påverkar elbilarna jobbet på bilverkstäderna?

Tommy Andersson och Johannes Mårtensson pratar om förändringarna på verkstadsgolvet.

Läs mer i tidningen Info

Artikeln finns publicerad i tidningen Info nummer 7-2020. Alla förtroendevalda får tidningen till sin arbetsplats, men den går också att läsa på webben.