Frågor och svar om korttidsarbete och korttidspermittering

Har du som förtroendevald frågor i samband med tecknande av lokalt avtal om korttidsarbete/korttidspermittering? Här har vi samlat svar på de vanligaste frågorna.

Senast uppdaterad 2021-03-30

Går det att ha olika nivåer av arbetstidsminskning under en och samma avtalsperiod (på individnivå)?

Från och med februari 2021 trädde nya regler för korttidsstöd i kraft och gäller retroaktivt från 1 december 2020.

Under det nya stödet (korttidsarbete 2021) är det inte längre möjligt att ha olika nivåer av arbetstidsminskning under en och samma avtalsperiod. Arbetstiden kan fortfarande förläggas fritt under hela avtalsperioden, men perioden kan alltså inte längre omfatta flera olika nivåer av korttidsarbete.

Det kommer alltså inte vara möjligt att flytta arbetade timmar mellan olika avtalsperioder.

Exempel:

Tecknas ett avtal om att korttidsarbete ska införas på 60 procent mellan december 2020 – januari 2021 är detta en avtalsperiod. Tecknas sedan ett avtal om att korttidsarbete ska införas på 40 procent mellan februari – april 2021 är detta en annan avtalsperiod. De två avtalsperioderna kan ingå i ett och samma avtal så länge det tydligt framgår vilken nivå av arbetstidsminskning som tillämpas under vilken period.

Företaget kan sedan teckna ett avtal om exempelvis 40 procent mellan maj – juni 2021, detta är då en egen avtalsperiod.

Arbetstiden kan förläggas fritt under respektive avtalsperiod. En avtalsperiod kan inte (till skillnad från under 2020) innehålla flera nivåer av arbetstidsminskning på individnivå.

Observera att det under januari-juni går att söka stöd för korttidsarbete upp till 80 procent.

Vad är en avtalsperiod?

Med avtalsperiod menas under korttidsstödet 2021 den period då avtalet säger att en stödnivå ska löpa. Ett avtal kan omfatta en eller flera avtalsperioder, det viktiga är att det tydligt framgår vilken nivå av arbetstidsminskning som tillämpas under vilken period. 

Vad gäller om företaget har kollektivavtal?

En arbetsgivare som har kollektivavtal och vill kunna använda korttidsarbete ska förhandla det med facket. Arbetsgivaren kan informera facket och kalla till MBL-förhandling och komma till en överenskommelse med facket om korttidsarbete, förutsatt att det finns ett centralt kollektivavtal om korttidsarbete. Kontakta din arbetsgivarorganisation för mer info kring detta.

Informationen ovan gäller även dig som har kollektivavtal. En arbetsgivare som har kollektivavtal kan liksom under 2020 ha olika nivåer av arbetstidsminskning för olika grupper av anställda, men endast en nivå per anställd under en och samma avtalsperiod.

Hur påverkas arbetstiden under korttidspermittering om det infaller en röd dag under veckan?

Grundprincipen är att dagtidsarbete och intermittent skiftarbete har ledigt på helgdagar som infaller måndag – fredag. Det innebär att den ordinarie arbetstiden i motsvarande omfattning minskas för den vecka där helgdagen infaller.

Exempelvis innebär en permittering om 60 procent vid dagtidsarbete 40 timmar per vecka att den arbetstid som ska fullgöras är (40 timmar x 40 procent) 16 timmar. I den vecka där långfredag infaller med 8 timmar reduceras den totala arbetstiden då från 40 till 32 timmar. Med en permitteringsgrad på 60 procent ska den anställde fullgöra 40 procent av dessa 32 timmar, det vill säga 12 timmar och 48 minuter. Arbetstiden i en vecka där en röd dag infaller förkortas i detta fall med (16 timmar – 12 timmar och 48 minuter) 3 timmar och 12 minuter.

Den totala ordinarie arbetstiden påverkas alltså av om det infaller helgdagar måndag – fredag, och därmed även den procentuella arbetstiden som ska fullgöras under perioden. För arbetstagare med timlön ska helglön utbetalas för de röda dagarna precis som vanligt.

Men om man avtalar om en längre permitteringsperiod är det lämpligt, för att få en rationell arbetstidsförläggning, att beräkna arbetstiden för hela avtalsperioden. Vid en permittering med 60 procent ska den anställde arbeta 40 procent av de timmar som utgör ordinarie arbetstid under den period som avtalet gäller. Om exempelvis den ordinarie arbetstiden är 40 timmar per helgfri vecka och permittering görs med 60 procent under perioden den 30 mars till den 5 juli, dvs. 14 veckor, utgör den totala arbetstiden (14 veckor x 40 timmar) 560 timmar. Under perioden infaller 5 helgdagar måndag - fredag, vilket reducerar den totala arbetstiden med (5 helgdagar x 8 timmar) 40 timmar. Av den kvarvarande tiden 520 timmar ska den anställde arbeta 40 procent av dessa, dvs. 208 timmar vilket innebär 26 arbetsdagar om 8 timmar. Dessa arbetsdagar kan sedan förläggas enligt lokal överenskommelse till lämpliga dagar.

Kan man avtala om olika procentnivåer av korttidspermittering för den anställda?

Har man ett centralt kollektivavtal regleras tillämpningen av korttidspermittering och vilka arbetstagare som ska omfattas av detta i ett lokalt avtal. Vilka arbetstagare som omfattas och i vilken grad arbetstid och lön minskas regleras i detta lokala avtal. Det kan alltså vara olika mellan olika grupper av arbetstagare.

Om arbetstidsminskningen innebär att den anställde arbetar kortare tid under obekväm arbetstid, ska då ob-tilläggen ingå i lönebegreppet för beräkning av vilken lön den anställde ska ha?

Ja, i permitteringslönebegreppet i våra kollektivavtal för permitteringslönens storlek ingår den aktuella lönen och ob-tillägg.

Korttidsarbete och semester - har arbetsgivaren rätt till statligt stöd vid semester?

Tillväxtverket har sedan den 7 april 2020 på sin hemsida gett instruktion om att betald och intjänad semester likställs med närvaro och ska ingå i beräkningen av preliminärt stöd. Tillväxtverket har dock från och med den 14 maj 2020 ändrat denna instruktion och likställer all semester med frånvaro. Detta innebär att arbetsgivare inte längre kan få statligt stöd under semesterperioden eftersom semesterledighet reducerar närvarokvoten.

Tillväxtverket meddelar att de återkommer med besked om hur detta kommer att påverka de företag som redan sökt och beviljats stöd för en semesterperiod.

Vad gäller för semester?

Semester och semesterintjänande ska inte påverkas av perioder av korttidsarbete och det behöver förtydligas i de lokala avtalen som träffas.

Vad gäller då arbetstagare har semester under period av korttidspermittering?

Semesterintjänande och uttag av semester berörs inte av korttidspermittering. Det är reglerat i det centrala avtalet och i lagen om korttidspermittering. Det innebär att både intjänande och uttag av betalda semesterdagar utgår från din ordinarie lön på 100 % innan korttidspermitteringen.

Tillväxtverket har nu ändrat sin tillämpning som nu innebär att arbetsgivaren kan få statligt stöd även under semesterperioden. Det innebär att arbetstagaren tar ut sin semester på vanligt sätt och att arbetsgivaren redovisar till tillväxtverket som att arbetstagaren fortsatt arbeta på sitt korttidsschema som överenskommits under semesterperioden. Arbetsgivaren får därmed stöd utifrån det korttidsschema individen skulle arbetat om semestern inte tagits ut.

Semesterperioden blir därmed neutral i beräkningen av arbetsgivarens stöd från Tillväxtverket.

Exempel

En arbetstagare ingår i korttidspermittering under semesterperioden med en nedgång i arbetstid med 60 %.

Arbetstagaren tar ut fyra veckors semester och förbrukar som vanligt 20 betalda semesterdagar. Semesterlönen beräknas från den 100 % lönen arbetstagaren hade innan korttidspermitteringen och nedgången i lön. Efter de fyra veckorna av semester återgår arbetstagaren till arbetstidsschemat med 60 % nedgång i arbetstid och arbetar vidare.

När arbetsgivaren ansöker om stöd från tillväxtverket redovisas under semesterperioden som att arbetstagaren fortsatt följa sitt arbetstidsschema med 60 % nedgång i arbetstid och får stödet utifrån det.

Det innebär att semesterperioden blir neutral i beräkningen av korttidspermittering.

Vad gäller för intjänande av arbetstidsförkortning under korttidspermitteringen?

Intjänande av arbetstidsförkortning följer de nivåer i procent av lönen som utbetalas under korttidspermitteringen, alltså för de tre nivåerna 94, 96 eller 92,5 procent av arbetstidsförkortningen.

Gäller stöd för korttidsarbete även för den som arbetar deltid?

Ja, minskningen av arbetstid och lön ska i sådana fall beräknas på omfattningen av deltiden och ordinarie deltidslön. Det innebär att om en arbetstagare arbetar deltid på 50 procent och får en arbetstidsminskning på 60 procent ska hen alltså arbeta 20 procent av en heltid.

Det innebär att deltidsarbetande vid korttidsarbete och nedgång i tid ska tillämpas på samma sätt som för heltidsarbetande. Det betyder att nedgången i arbetstid grundar sig på den ordinarie veckoarbetstiden individen haft innan korttidsarbetet, oavsett deltids- eller heltidsarbete.

De lokala parterna kan i den lokala överenskommelsen också välja att undanta deltidsarbetande från korttidsarbetet.

Vad gäller om jag blir sjukskriven under perioden för korttidsarbete?

Arbetstagare som är sjukskriven eller blir sjukskriven under korttidsarbete kan i den lokala överenskommelsen undantas från korttidsarbete och därmed få sjuklön utifrån sin ordinarie anställning. Arbetsgivaren anmäler sedan in sjuklönekostnaden till skatteverket och får då tillbaka hela sjuklönekostnaden inklusive arbetsgivaravgifter efter beslut av försäkringskassan som krediteras på arbetsgivarens skattekonto.

Om ingen sådan överenskommelse regleras i den lokala överenskommelsen får individen sjuklön utifrån sin aktuella lön under sjukperioden alltså exempelvis från 92,5 procent av sin ordinarie lön om nedgången i arbetstid är 60 procent. Arbetsgivaren får tillbaka sjuklönekostnaden på samma sätt som redovisas ovan.

Om arbetstagaren är fortsatt sjukskriven efter 14 dagar går sjuklönen över till sjukpenning från försäkringskassan. När arbetstagaren omfattas av korttidsarbete med statligt stöd är sjukpenningen SGI-säkrad. Det innebär att den sjukpenninggrundande inkomsten som ligger till grund för sjukpenning utgår från den sjukpenninggrundande inkomsten med ordinarie lön och ersättningar som gällde innan korttidsarbetet infördes.