Hur mycket får man jobba? Övertid och ersättning

Hur mycket får man jobba? Och hur fungerar det med övertids- och jourersättning? Vad säger kollektivavtalet och arbetstidslagen? I den här artikeln tänkte vi svara på några av de vanligaste frågorna kring arbetstid och övertid.

Hur många timmar får man jobba per vecka?

Enligt arbetstidslagen får den ordinarie arbetstiden inte vara mer än 40 timmar per vecka. Men i många branscher finns kollektivavtal som ersätter arbetstidslagen och ger kortare arbetstider. Den genomsnittliga arbetstiden under en fyramånadersperiod får däremot enligt lagen aldrig överskrida 48 timmar per vecka. Det gäller alltså den totala arbetstiden inklusive jourtid, övertid, semesterledighet och sjukfrånvaro. Det går inte att avtala bort.

Hur många timmar får man jobba i sträck?

Varje arbetstagare har rätt till minst elva timmars sammanhängande dygnsvila. Arbetstiden regleras sedan i kollektivavtal, centrala eller lokala. Finns inget kollektivavtal på din arbetsplats? Kontakta i så fall en ombudsman på ditt fackförbund som kan ge dig råd. Är du medlem i IF Metall? Kontakta då en ombudsman på din lokala avdelning.

Hur många dagar får man jobba i sträck?

Finns det kollektivavtal, centrala eller lokala, på arbetsplatsen finns regler i det hur veckovilan ska se ut. Finns inget kollektivtavtal på din arbetsplats? Kontakta i så fall en ombudsman på ditt fackförbund som kan ge dig råd. Är du medlem i IF Metall? Kontakta då en ombudsman på din lokala avdelning.

Övertidsarbete vanligare bland män

Övertidsarbete är det arbete som sker utöver din ordinarie arbetstid. Övertid får däremot inte vara en regelbunden del av arbetstiden. Övertid ska vara något utöver det vanliga. Många svenskar arbetar övertid och så mycket som var femte heltidsanställd arbetade övertid mellan 2005 och 2019. Övertidsarbete är också vanligare bland män visar siffror från Statistiska Centralbyrån.

Övertid regler

Hur mycket övertid får man jobba? Även här finns det reglerat i kollektivavtalet. I Teknikavtalet, IF Metalls största avtal, är taket 150 timmar övertid per år.

Finns inget kollektivavtal gäller arbetstidslagen. Enligt den får du inte jobba mer än 50 timmar övertid under en månad och sammanlagt högst 200 timmar under ett år. Men det finns undantag, antingen genom en överenskommelse med facket eller genom att få dispens från Arbetsmiljöverket.

Kom ihåg att du aldrig får arbeta mer än 48 timmar per vecka under en fyramånadersperiod, inklusive övertid, jour, semester och sjukfrånvaro. Det går aldrig att avtala bort.

Om din arbetsgivare inte följer reglerna ska du kontakta facket. Är du medlem i IF Metall? Kontakta då din lokala avdelning.

Övertidsersättning

Det finns egentligen inga allmänna regler för vilken ersättning du ska få vid övertidsarbete. Övertidsersättning garanteras bara i anställning- eller kollektivavtal som är framförhandlade av facket. Kom också ihåg att övertiden ska vara beordrad från din chef för att du ska vara berättigad till övertidsersättning. Vissa yrkesgrupper med friare arbetstider kan ha avtalat bort rätten till övertidsersättning. Det brukar oftast kompenseras med en högre månadslön eller fler semesterdagar.

Deltid och mertid

När en deltidsanställd arbetar utöver sin ordinarie arbetstid kallas det mertid. Mertidsarbete får endast utföras under ordinarie arbetstid för heltidsanställda. Om du jobbar extra under en annan tid på dygnet är det övertid även för deltidsanställda.

Ersättningen för mertid är oftast lägre än övertidsersättningen. Du måste först arbeta upp till den ordinarie arbetstiden för heltid innan det blir övertid.

I Sverige finns branschanpassade villkor i kollektivavtalen, där regleras ersättning för mertid och hur mycket mertid du får arbeta under ett år. Finns inget kollektivavtal gäller det som står i lagen, vilket är max 200 mertidstimmar per år.

Beredskap och jour

I vissa branscher behövs det att du som anställd är tillgänglig utöver ordinarie arbetstid.

Jour innebär i princip att du omedelbart ska kunna träda i tjänst. I regel befinner du dig på din arbetsplats när du har jour. Jourtiden beräknas som vanlig arbetstid.

Beredskap innebär att du ska kunna komma till arbetet (eller vara tillgänglig på distans) inom en viss tid. För den tid som du håller dig tillgänglig men inte utför arbete, får du beredskapsersättning. Reglerna kan variera mellan olika kollektivavtal men tiden du har beredskap ligger utanför din ordinarie arbetstid. Beredskap kallas ibland för “bakjour” i vardagligt tal.

Jour och beredskap regleras i kollektivavtalet där branschanpassade villkor har förhandlats fram av facket och arbetsgivarna. Definitionerna av beredskap och jour kan då vara annorlunda än i lagen.

Obekväm arbetstid

Vissa arbeten kräver att du arbetar på obekväm arbetstid, det vill säga kvällar, nätter och helger. För att du ska få ersättning för obekväm arbetstid, så kallat OB-tillägg krävs det att facket har slutit kollektivavtal om det. Det kan också regleras i ditt anställningsavtal om det inte finns kollektivavtal på arbetsplatsen.

Enligt arbetstidslagen ska man inte arbeta mellan midnatt och 05 på morgonen, men det finns utrymme för nattarbete med hänsyn till arbetets art utan att bryta mot lagen. Givetvis finns det verksamheter som måste ha personal dygnet runt, till exempel inom vård, omsorg och räddningstjänst. All verksamhet som har bemanning på natten bör ha kollektivavtal om nattarbete.

Hur länge får man jobba utan rast?

En rast är ett avbrott i den dagliga arbetstiden då arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället. Rasterna regleras i kollektivavtal. Men finns inget kollektivavtal gäller arbetstidslagen. Enligt lagen har du rätt till rast efter att ha arbetat fem timmar i följd. Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till någon annan händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådana måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden.