De fackliga värnen – systemet som skyddar kollektivavtalet

• Förtroendevald
• 10 oktober 2019

I dåliga tider hotas det fackliga löftet, att aldrig jobba för lägre lön eller sämre villkor än vad vi kommit överens om, som ligger till grund för kollektivavtalet. Då behövs de fackliga värnen, ett system som skyddar det fackliga löftet.

Kollektivavtalet bygger på det fackliga löftet om att aldrig jobba för lägre lön eller sämre villkor än vad vi gemensamt kommit överens om. På så sätt behöver arbetare inte konkurrera med varandra genom att pressa lönerna nedåt.

Men löftet kan hotas i dåliga tider, om arbetare blir tvungna att ta ett jobb till lägre lön för att helt enkelt klara sin försörjning. Därför behöver vi ett system som hindrar marknadskrafterna från att pressa arbetare till att konkurrera mot varandra, som skyddar det fackliga löftet. Det kallas De fackliga värnen.

Det fackliga löftet

"Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin under några omständigheter arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi nu lovat varandra. Vi lovar varandra detta i den djupa insikten att om vi alla håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav."

De fackliga värnen

1. Full sysselsättning

I tider av hög arbetslöshet ökar risken att arbetare ställs mot arbetare. Då hotas det fackliga löftet, eftersom arbetare behöver konkurrera med varandra om jobben. När många har jobb är det i stället arbetsgivarna som får konkurrera med varandra om arbetskraften, och då är det lättare att ställa krav på bra löner och arbetsvillkor.

2. Aktiv arbetsmarknadspolitik

När man måste lämna ett jobb och söka ett nytt ska man få stöd att komma tillbaka i jobb. Arbetsmarknaden förändras ständigt och vi måste lära nytt för att ta de nya jobb som växer fram. Därför krävs en utbildningspolitik som ger den arbetslöse rätt kompetens och möjlighet att ställa om till ett nytt jobb, i stället för att behöva konkurrera om lägre kvalificerade jobb.

3. Hög arbetslöshetskassa

A-kassan är en omställningsförsäkring som den som har jobb är med och betalar, så att vägen för den arbetslöse på väg mot ett nytt jobb ska präglas av ekonomisk trygghet. Klarar man inte sin vardagsekonomi under arbetslösheten finns annars risken att man tvingas ta ett jobb till lägre lön än vad kollektivavtalet säger. Därför fungerar en bra a-kassa som skydd för både den arbetslöse och för de anställdas löner.

4. Ett starkt anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd reglerar hur man får anställa, men även hur man får säga upp. Vi behöver ett starkt anställningsskydd så att arbetsgivare inte ska kunna byta ut en anställd mot en arbetslös. Någon som exempelvis driver fackliga frågor eller ställer krav på bättre arbetsmiljö ska inte riskera att därför bli uppsagd. Det får inte heller vara lätt att säga upp någon som varit anställd länge. Om arbetsgivaren investerar i den anställdes kompetens ökar därför också dess anställningstrygghet.

5. Rikstäckande kollektivavtal

Med rikstäckande kollektivavtal gäller samma lägstanivåer för alla som jobbar i samma bransch. Då kan inte en arbetsgivare pressa anställda till att acceptera lägre löner eller sämre arbetsvillkor. Arbetare behöver då inte heller konkurrera med varandra om jobben genom att erbjuda sig att jobba till lägre lön eller sämre villkor. För att kunna teckna bra kollektivavtal krävs det att många är medlemmar i facket.

Affisch att skriva ut

Vill du berätta för medlemmarna om De fackliga värnen? Skriv gärna ut affischen och sätt upp på anslagstavlan.

Affisch: De fackliga värnen (pdf)

Artikeln är publicerad i nummer 8 av tidningen Info för förtroendevalda