Utredningen kan få samla damm i arkivet

• Förbundet
• 1 juni 2020

Med de kraftiga försämringar som utredarens förslag skulle innebära för anställningstryggheten finns det enbart en plats för den: "Den hör hemma i arkivet där den kan få samla damm", säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

När den statliga utredningens förslag blev offentligt på måndagen den 1 juni blev det också uppenbart att det handlar om kraftfulla inskränkningar för anställda. IF Metalls ståndpunkt står fast:
– Det är parterna, facket och arbetsgivarna, som ska göra upp om arbetsrätten, understryker Marie Nilsson.

Medlemmarnas trygghet framför allt

Uppdraget till den statliga utredaren har varit att modernisera lagen om anställningsskydd – LAS. I själva verket skulle det innebära stora kliv långt bak i tiden. Den gör det lättare för arbetsgivarna att välja och vraka mellan de anställda vid uppsägningar. Det skulle också bli svårare för anställda att få sin uppsägning ogiltigförklarad.
– Vi i IF Metall kommer att göra allt som står i vår makt för att försvara våra medlemmars trygghet, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Inget ping pong-spel med arbetsrätten

Om politikerna tar över frågan blir det en ping pong-lagstiftning som skulle skifta med riksdagsmajoriteten.
– Vi behöver långsiktiga spelregler på arbetsmarknaden och för att få det krävs en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Förhandlingar om en långsiktig överenskommelse om trygghet och omställning har också pågått mellan LO och PTK och arbetsgivarna.
– IF Metalls ambition är att komma till rätta med otrygga jobb och bristen på kompetensutveckling, säger Veli-Pekka Säikkälä.

I utredningen finns tre positiva saker: en ny skyldighet för arbetsgivaren att erbjuda kompetensutveckling, en viss ökad trygghet för visstidsanställda och vissa höjda skadestånd.
– Men det räcker inte alls, eftersom detta inte kan prövas förrän den anställde redan har blivit uppsagd, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Vi behöver en helhetslösning

I stället vill IF Metall förhandla fram en helhetslösning som omfattar allt från omställning till a-kassan och LAS.
– Nu måste dess förhandlingar komma vidare och komma till resultat. Vi är skyldiga våra medlemmar det, säger Marie Nilsson.

Detta är vad utredningen i sak skulle innebära

Turordningsreglerna
- Arbetsgivare får rätt att göra fem undantag från turordningen per arbetsbristvarsel, oavsett företagets storlek. Tidigare har arbetsgivare med färre än tio anställda fått undanta två personer.

- Dessa undantag får göras var tredje månad. I praktiken kan alltså arbetsgivaren göra fem undantag från turordningen var tredje månad.

- Fackets rätt att slå samman alla företagets driftsenheter i en turordningskrets försvinner. Det blir alltså möjligt för arbetsgivaren att omplacera anställda till den driftsenhet som ska varslas, för att på så sätt bli av med dem oavsett anställningstid.

Personliga skäl
- Den anställdes rätt att ogiltigförklara uppsägningar på grund av personliga skäl tas bort på företag med upp till 15 anställda. Det innebär att den anställda inte har rätt att få tillbaka sin anställning även om arbetsdomstolen har kommit fram till att uppsägningen var fel.

- På företag med över 15 anställda höjs skadeståndet något, om arbetsgivaren vägrar ta tillbaka den anställda trots att arbetsdomstolen har slagit fast att uppsägningen var fel.

- I dag har arbetsgivaren skyldighet att betala lön till den uppsagda tills arbetsdomstolen har fattat beslut i tvisten. Den skyldigheten försvinner. Arbetsgivaren ska bara behöva betala lön under uppsägningstiden.

- I stället ska den anställda få minst åtta månadslöner i skadestånd om arbetsdomstolen beslutar att uppsägningen var felaktig.

- Sammantaget innebär detta att det blir svårare för en anställd att tvista om en uppsägning av personliga skäl, eftersom den ekonomiska risken blir större och den anställda inte kan få tillbaka jobbet.

”Fia med knuff”
- I dag kan uppsägning undvikas genom att en anställd som har tillräckliga kvalifikationer omplaceras och lärs upp, under en skälig upplärningstid, på en ny arbetsuppgift. Den möjligheten tas bort.

- Nu ska den anställda kunna utföra den nya arbetsuppgiften direkt för att kunna omplaceras i syfte att undvika uppsägning.

Kompetensutveckling
- Arbetsgivaren blir skyldig att erbjuda kompetensutveckling till den som varit anställd i sex månader eller längre.

- Om man blir uppsagd utan att ha fått kompetensutveckling kan man få ett skadestånd på två eller tre månadslöner. Men den anställda kan inte göra anspråk på det medan anställningen pågår, utan man måste ha blivit uppsagd först.

- Det saknas kriterier för vad som är kompetensutveckling. Detta ska prövas och kommer att avgöras av domstolspraxis.

- Arbetsgivare skulle till exempel kunna hävda att de har erbjudit kompetensutveckling genom att flytta en anställd från maskin A till maskin B.

Allmän visstid
- Efter nio månader ska den som är anställd på allmän visstid ha företrädesrätt vid tillsvidareanställningar och provanställningar. I dag är gränsen tolv månader.

- Tidigare kunde man bara hävda företrädesrätten när man redan var uppsagd, nu ska man kunna göra det under pågående anställning om det är en allmän visstidsanställning.

- Företrädesrätten ska bara gälla de som har allmän visstid, inte de som har vikariat eller andra tidsbegränsade anställningar. 

Saklig grund
- Saklig grund ska finnas kvar i lagen om anställningsskydd, enligt utredarens förslag.

- Det räcker alltså inte för facket att fokusera på saklig grund i debatten om arbetsrätten. Det finns många andra sätt att försämra löntagarnas anställningstrygghet, visar den här utredningen.