EU-lagstiftning om löner måste stoppas

• Förbundet
• 8 januari 2020

Lönebildning ses inom EU som en så kallad nationell kompetens som länderna själva ska sköta. Trots det vill EU-kommissionens nya ordförande se lagstiftade minimilöner. Något som väckt oro för den svenska modellen.

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen har meddelat att hon vill se lagstadgade minimilöner i länderna inom EU. Det har vållat protester från många länder och fackföreningar, eftersom det skulle innebära ett stort ingrepp i förhandlingsmodeller liknande den vi har i Sverige. Här vill IF Metall och andra fack reglera så mycket som möjligt i kollektivavtal, medan länder med svagare fackföreningar ser lagstiftning som en väg framåt.
- Vi vill att EU sätter kollektivavtalen i förarsätet och lagstiftningen i baksätet, förklarar IF Metalls vice förbundsordförande Tomas With, och fortsätter:
- Jag är övertygad om att vi själva uppnår bättre villkor än om riksdagen skulle bestämma.

Vill se rekommendation
Därför vill IF Metall inte se något EU-direktiv om minimilöner, utan hellre bara en rekommendation i första hand riktad till de länder som har en annan modell än vi i Sverige. En linje som IF Metall nu också fått gehör för i den europeiska fackliga federationen IndustriAll.

EU:s nya arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit gav vid ett besök i Sverige i december också ett lugnande besked:
- Vi kommer inte att röra lönesättningen där systemet fungerar, sade han då till tidningen Arbetet.

IF Metalls vice förbundsordförande Tomas With vill att EU håller sig borta från lönebildningen i Sverige.

"I grunden handlar det om organisering"

Tomas With ser i stället organisering som vägen framåt för att få upp andra länders löner.
- På vissa håll skulle man behöva stärka upp rätten att förhandla, och i en del östeuropeiska länder behöver man ta bort lagar som är aggressiva mot facken. Men i grunden handlar det om organisering, att vi har många medlemmar och står enade.