Avtalsordlista

Fredsplikt, visstidsanställning, individgaranti och Opo. Har du undrat över vad alla ord betyder i avtalsrörelsen? Här hittar du en avtalsordlista som kan vara till hjälp på vägen mot nya avtal.

Ackord – Lönesystem där ersättningen beror på resultat och kan mätas först efter det att arbetet utförts.
Ajournera – Skjuta upp, senarelägga. Exempelvis möten, förhandlingar.
Allmänna anställningsvillkor – Den del av avtalet som inte handlar om löner utan om exempelvis arbetstider, regler för permission, obekväm arbetstid, övertid och så vidare.
Arbetsgivaravgift – De sociala avgifter som arbetsgivaren betalar in till staten.

Arbetskraftskostnad – Lön plus sociala avgifter.
Arbetsmarknad – Marknaden där arbete köps och säljs.
Arbetsrätt – Lagar för arbetsmarknaden.
Arbetstidsbank – Där samlas arbetstidsförkortning som sedan kan tas ut som ledighet och i vissa fall pengar. Olika avtal har olika regler.

Avkastningskrav – Ägarnas krav på hur hög vinsten (avkastningen) i företaget ska vara.
Avtalskrav – Inför avtalsförhandlingarna med arbetsgivaren formulerar facket ett antal krav som man vill ha genomförda. Till exempel höjda löner och kortare arbetstid.
Avtalsplattform – För de fem facken inom industrin ligger den gemensamma plattformen till grund för varje förbunds avtalskrav. I plattformen finns exempelvis krav på löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling.
Avtalsperiod – Avtalets längd.

Deflation – När så gott som alla priser (den allmänna prisnivån) sjunker.
Deltidspension - Systemet ger dig rätt att gå ner till deltid från den månad du fyller 60 år. För att ha råd att gå ner till deltid överförs en premie till en speciell pensionsförsäkring som går att utnyttja när du önskar utnyttja rätten till deltidspension.
Devalvering – När ett lands valuta sänks i förhållande till andra länders valutor. I praktiken en lönesänkning.
Disponibel inkomst – Vad du har kvar i plånboken efter inflation och skatt.

Facken inom industrin - Facken inom industrin är ett samarbete mellan de fackförbund som har undertecknat ”Samarbetsavtalet om industriell utveckling och lönebildning” (Industriavtalet). De fem förbunden är: Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Unionen, Livsmedelsarbetareförbundet och GS Läs mer under industriavtalet.
Fredsplikt – När ett avtal är undertecknat råder fredsplikt. Då får ingen av parterna, arbetsgivare eller fack, vidta stridsåtgärder.
Förbundsavtal – Rikstäckande avtal mellan ett fackförbund och arbetsgivarförbund, till exempel mellan IF Metall och Teknikarbetsgivarna.
Förhandlingsordning – Ordningen hur förhandlingar om nya rikstäckande kollektivavtal ska föras. För facken inom industrin regleras förhandlingsformen genom Industriavtalet med arbetsgivarna.
Förädlingsvärde – Skillnaden mellan försäljningspriset och kostnaden för produktionen i form av löner, råvaror och utrustning.

Generalstrejk – En total strejk som omfattar hela eller stora delar av arbetsmarknaden.
Generellt påslag – Lika lönepåslag för alla.

Hängavtal – Ett kollektivavtal som hänvisar till, ”hänger på”, ett annat avtal. Tecknas med företag som inte är medlem i någon arbetsgivarorganisation.

Individgaranti – Garanterad lönehöjning för var och en.
Individuell lönesättning – Lönen sätts, med stort inflytande av chefen, utifrån att den anställdes egenskaper (samarbetsförmåga, kunskaper, duglighet) värdesätts.
Individuell löneutveckling – Möjlighet att öka sin lön till exempel genom att klättra i ett lönesystem, exempelvis med en kompetenstrappa där man får betalt om man kan mer och om man tar på sig svårare arbetsuppgifter.
Industriavtalet – Ett samarbetsavtal om industriell utveckling och lönebildning. Ursprungligen tecknat 1997. Nytecknat 2011. De fem förbunden är: Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Unionen, Livsmedelsarbetareförbundet och GS). Avtalet innebar en modell för avtalsförhandlingar och samarbete för utveckling av industrin.
Inflation – När så gott som alla priser (den allmänna prisnivån) stiger. Det innebär att pengarnas värde minskar över tid.
Inkomstpolitik – En politik som försöker dämpa löneökningar och prisökningar.

Klausul – En tilläggsbestämmelse, ett förbehåll i ett avtal.
Knät - Vid låglönesatsningar används en insamlingsmodell till lönepotten som kallas knät. Det innebär att även om man tjänar under en viss nivå, den brytpunkt som kallas knät, räknas det ändå som att man tjänade lika mycket som knät när lönepotten bildas utifrån den avtalade procentsatsen i avtalet. Det gör att på avtalsområden där många har låga löner, där mångas löner har under knät, bildas en större lönepott att fördela än vad som hade gjorts utan låglönesatsningen.
Kollektivavtal – Ett juridiskt bindande avtal mellan fackförening och arbetsgivare om löner och allmänna anställningsvillkor.
Kompetensutveckling – När kunskapen ökar, antingen genom utbildning eller utveckling i arbetet.
Konjunktur – Upp- och nergångar i ekonomin. I avtalsförhandlingar gynnas fackföreningarna av högkonjunktur, då råder efterfrågan på arbetskraft och företagen har i regel goda vinster. I lågkonjunktur med hög arbetslöshet är det däremot svårare för facken att få igenom sina krav.
Korridoren – I vissa avtal finns en flexibilitet i arbetstiden som kallas arbetstidskorridor. Den innebär att när det är mycket att göra kan arbetsgivaren öka arbetstiden något för att produktionen ska hinnas med, men på samma sätt kan arbetstiden även minska när det är mindre att göra. Arbetstiden ökar eller minskar inte totalt, utan man anpassar den något utefter produktionens toppar och dalar.

Livsarbetstidspremie – En typ av arbetstidsförkortning som finns i vissa avtal och som innebär att livsarbetstiden kan förkortas. Premien betalas in som ett komplement till avtalspensionen. Till exempel genom deltidspension. Se även deltidspension (DP).
Lock out – Arbetsgivarens konfliktvapen. De anställda stängs ute från jobbet och får ingen lön.
Lokala förhandlingar – När företaget och det lokala facket förhandlar om till exempel löner.
Löneandel – Den del av nationalinkomsten som löntagarna tar hand om i form av löner och sociala avgifter. Se vinstandel.
Löneglidning – Löneökningar utanför avtalet.
Löne- och prisspiral – Om löneökningarna blir för höga måste företagen höja priserna för att kompensera de ökade kostnaderna. Då kräver fackförbunden i sin tur ökade löner och företagen måste återigen höja priserna. Då har en pris- och lönespiral satts igång som innebär uteblivna reallöneökningar.
Löneöversyn – Översyn av lönerna där de lokala parterna går igenom de anställdas löner och ser vad som ska rättas till.
Lönesystem – Ett system som bestämmer löneskillnaderna på en arbetsplats.

Marknadskrafter – När tillgång och efterfrågan bestämmer priset till exempel på arbete, det vill säga lön.
Medarbetaravtal – Avtal med gemensamma och likalydande villkor för arbetare och tjänstemän.
Medling – När parterna inte kommer överens kan medlare inkallas för att jämka ihop en kompromiss.
Minimilöneavtal – Kollektivavtal som innebär att lägre lön än avtalets lägsta timlön inte kan betalas ut. Däremot finns det inga gränser uppåt för hur mycket en arbetsgivare väljer att betala.

Nominell lön – Lön före inflation.
Normallöneavtal – Kollektivavtal som innebär att varje arbete har ett pris, en bestämd lön ska utgå för ett bestämt arbete.

Omvandlingstryck – Höga löner pressar företagen att rationalisera och effektivisera produktionen så att produktiviteten ökar.
Opo – Opartiska ordförande. Fungerar som medlare i de avtalsförhandlingar som täcks av Industriavtalet.

Parter – Arbetsgivarorganisationer och fackförbund är arbetsmarknadens parter.
Pott – En genomsnittlig löneökning som tas fram i centrala förhandlingar och sedan fördelas lokalt i förhandlingar mellan företaget och det lokala facket.
Produktivitet – Produktion per timme eller per anställd.
Prolongering – När ett avtal förlängs.

Reallön – Vad som är kvar av lönen efter inflationen.
Riksavtal – Ett rikstäckande kollektivavtal med minimiregler som inte får underskridas.

Samordnade förhandlingar – När avtalsförhandlingar förs gemensamt av flera fackförbund.
Sjuklön – Den del av sjukersättningen som arbetsgivaren betalar. I dag betalar arbetsgivaren ersättningen till den sjuke under de två första sjukveckorna, men undantag för den första dagen (karensdagen).
Solidarisk lönepolitik – Lika lön för lika arbete, rättvisa löneskillnader som skapar omvandlingstryck och ökad produktivitet i företagen. Den solidariska lönepolitiken förutsätter en aktiv arbetsmarknadspolitik som tar hand om de som blir utan arbete i de företag som inte klarar av att betala avtalets lägsta löner.
Stagflation – När både arbetslösheten och inflationen är hög.
Strandning – När parterna inte kommer överens.
Stridsåtgärd – Parterna har rätt att vidta stridsåtgärder i ett avtalslöst tillstånd. Arbetsgivare kan stänga ute de anställda från jobbet (lock out). De anställda kan vägra jobba övertid (övertidsblockad) eller strejka.
Strukturomvandling – En process där vissa branscher går framåt medan andra går bakåt och kanske till och med försvinner.
Stupstock – En regel i avtalet som gäller om fack och arbetsgivare inte kommer överens om något annat.
Subjektiv lönesättning – Lönesättning som baseras på chefens personliga uppfattning om den anställde och med syfte att rangordna personer.

Tillfälligt avtalslöst tillstånd – Tiden då ett avtal löpt ut och inget nytt tecknats.
Tillsvidareanställning – Fast anställning, i motsats till tidsbegränsad anställning.

Utrymme – Möjligheten att öka löner och förkorta arbetstid utan att samhällsekonomin skadas.

Varsel – När en part förvarnar den andra att man tänker gå i konflikt. En arbetsgivare kan också varsla, förvarna, om uppsägningar.
Vild strejk – Olaglig strejk.
Vinst – Skillnaden mellan företagets inkomster och kostnader.
Vinstandel – Den del av nationalinkomsten som kapitalägarna tar hand om i form av vinster.
Visstidsanställning – Tillfällig, tidsbegränsad anställning.

Övergångsbestämmelser – Regler för hur lönerna förändras under avtalsperioden.

Originaltext av Harald Gatu, Dagens Arbete.
Uppdateras regelbundet när nya avtalsord finns.