Industriavtalet

Industriavtalet är grunden för stabil lönebildning
Industriavtalet slår fast att svenska löner långsiktigt ska öka i takt med övriga Västeuropa. Det skapar neutralitet i kostnadsutvecklingen med våra viktigaste konkurrentländer och bidrar till att konkurrensen grundas på industriella kvaliteter i stället för villkorsförsämringar.

Med Industriavtalet har reallönerna ökat för de industrianställda. Samtidigt har allvarligare konflikter kunnat undvikas. Industriavtalet har även medfört att industrins löneökningsnivåer blivit normerande för övriga sektorer på arbetsmarknaden.

Genom kollektivavtalen levererar vi arbetsfred och skyldighet att arbeta i utbyte mot löneökningar, lönenivåer och andra reglerade arbetsvillkor.

Trots detta finns uppfattningen bland arbetsgivare att löneökningar i stället ska bestämmas lokalt, utifrån företagens lönsamhet och betalningsförmåga. IF Metall anser att en sådan princip leder till en okontrollerad lönebildning på den svenska arbetsmarknaden. Följden blir då inflation, högre räntor och arbetslöshet.

IF Metall slår vakt om Industriavtalet och anser att det även i framtiden är en grund för en god reallöneutveckling och fortsatt stabil lönebildning på den svenska arbetsmarknaden.

Tidsplan för Industriavtalet

Tre månader innan avtal löper ut

• Parterna framställer sina krav
• Förhandlingarna inleds
• Opartiska ordföranden tillsätts

En månad innan avtal löper ut

• Opartiska ordföranden biträder parterna

De opartiska ordförandena kan:

• begära utlåtande från ekonomiska rådet
• lägga eget förslag

Avtal löper ut

• Avtal löper ut/nytt avtal tecknas
• Eventuellt varsel om konflikt

Opartisk ordförande kan besluta att skjuta på konflikten längst i 14 kalenderdagar.

Om en konflikt träder i kraft som är varslad av en facklig organisation går alla anspråk på retroaktiv tillämpning av lön eller annan ersättning förlorad.