Nu måste våra löner höjas
Bilden av industriarbetaren är välbetalda män som tjänar betydligt mer än arbetare inom mer kvinnodominerade yrken. Men inom IF Metall som är LO:s tredje största kvinnoförbund finns närmare 80 000 kvinnor – och män – som har en relativt låg inkomst.
Magnus Hermans arbetar på C W Lundbergs Industri AB i Orsa. Han tjänar 15 863 kronor i månaden – före skatt.
– Jag är knappast nöjd med den lönen. Vi är värda mer.
Magnus Hermans har gått på industriprogrammet. Hans arbete är tungt och smutsigt. Andra är beroende av att han tar ansvar och gör ett bra jobb. För honom kan en satsning på minimilönerna i avtalsrörelsen betyda skillnaden mellan att bo hemma hos föräldrarna eller ha möjlighet till en egen bostad.
På C W Lundbergs arbetar 15 personer i verkstaden. De gör byggnadsdetaljer till takstegar och annat som har med säkerheten på tak att göra. De flesta tjänar 15 400–17 000 kronor i månaden.
Stora kliv
– Här i trakten ligger lönerna under 90 kronor i timmen. Det är allt för stora kliv mellan de lägsta och de högsta lönerna, säger Kenneth Björkqvist, avdelningsombud på företaget.
Magnus Hermans har arbetat på företaget i drygt ett år. Han har ansvar för att pressverktygen fungerar. Det är ett tungt och skitigt arbete när de olika verktygen ska tas isär och underhållas.
– Till de större använder vi travers, de mindre under 100 kilo hjälps vi åt att lyfta. Renoveringen är ett kladdigt arbete och det blir en del galvskrot, flisor av ytan som lossnar, berättar Magnus Hermans.
En satsning på enbart kvinnopotter känns som ett hån för Magnus Hermans.
– Det är ju inte billigare att leva för att man är man. Jag måste till exempel ha bil för att kunna ta mig till arbetet och det kostar.
– Vi ska ha lika lön för lika arbete och vårt jobb ska vara värt lika mycket som andras, säger Kenneth Björkqvist..
Medelåldern på C W Lundbergs är låg, omsättningen på personal hög.
– Här är det bara att bita i det sura äpplet, det finns inga andra jobb, säger Kenneth Björkqvist
– Jag trivs med jobbet och arbetskamraterna, men lönen är alldeles för dålig. Det är dags för en förändring, säger Magnus Hermans.
Några röster från andra klubbar
– Vi måste få upp de lägsta lönerna. Hos oss får vi aldrig något utöver det centrala avtalet. Det betyder att många ligger på strax över 15 000 kronor. Ingen borde behöva tjäna så lågt. Vi utför ett tungt industriarbete och ska ha betalt därefter.
Cathrine Näsmark, klubbordförande Textilia tvätt och textilservice, Långsele
– Inom IF Metall har vi många som ligger på minimilönerna och de arbetsplatserna måste vi komma åt, här finns framför allt många kvinnor, men även män. De får inte halka efter mer, då tappar vi styrkan i kollektivavtalet. Vi måste satsa rejält och sätta kraft bakom orden.
Olle Ludvigsson, klubbordförande Volvo, Göteborg
– Många arbetsgivare utnyttjar minimilönerna till max. Vi har inga minimilöner inom Gruv. Men företag som kommer in här vill teckna avtal centralt med IF Metall, för då kan de använda sig av minimilönerna. Vi ska absolut se till att de höjs.
Harry Rantakyrö, klubbordförande LKAB, Kiruna
Skribent
Maria Bäckström - maria.backstrom@ifmetall.se
Tidningen Info
Artikeln är hämtad ur senaste numret av förtroendemannatidningen Info. Ta del av senaste och tidigare nummer av tidningen.
Arkiv
Höjda minimilöner lyfter alla lågavlönade
Sedan slutet av 1980-talet har de lägsta lönerna halkat efter, för att på senare år höjas procentuellt mer än övriga löner. Det har inte räckt. Nu vill IF Metall satsa på de lägst avlönade.
Tre skäl för högre minimilöner
1. Solidaritet – de som tjänar minst ska höja sin levnadsstandard. En satsning på minimilönerna innebär också ett lyft för IF Metalls lägst avlönade medlemmar som ofta är kvinnor.
Inom Teknikavtalet Metalls område fanns i september 2005, 4 638 personer som tjänade under 16 500 kronor i månaden. Av dessa var 1 674 kvinnor vilket motsvarar 36 procent. Det kan jämföras med totala andelen kvinnor inom avtalsområdet som är 18 procent.
2. Löndedumpning – utländsk arbetskraft har rätt till lika lön som sina svenska kollegor när de arbetar i Sverige.
Den gemensamma arbetsmarknaden med arbetskraft från låglöneländer har blivit ett hot mot svenska kollektivavtal och löner. Om arbetsgivarna kan välja mellan billig utländsk arbetskraft och dyrare svensk kan de svenska arbetarna tvingas gå ned i lön. En höjning av de lägsta lönerna är en metod för att motverka lönedumpning.
3. A-kassan – när arbetslösa tvingas bjuda under dagens löner för att få ett arbete pressas lönerna ned.
Sänkt a-kassa, från 80 till 70 procent av den tidigare lönen gör att de som tjänar minst får ut ännu mindre när de är arbetslösa. Samtidigt ska långtidsarbetslösa tvingas ta arbete med löner på 52 procent av sin tidigare inkomst, det vill säga 80 procent av aktivitetsgarantin som är 65 procent av tidigare inkomst. Långtidsarbetslösa ska därmed ta arbete för lägre ersättning än andra.

