Regeringsskifte 2010

Kollektivavtalsmärkning

Starka tillsammans
- organisera, rekrytera

Inför kongressen 2011

Följ Olle Ludvigsson i EU-parlamentet

Viktigt att tänka på vid besked om uppsägning

En tung våg av varsel sveper fram över Sveriges industriarbetsplatser. Från Gotland till Göteborg, från Blekinge till Västerbotten rapporteras om nedskärningar. Krisen slår mot branscher, regioner och samhällets ekonomi, men i första hand handlar det om människor. Vilken hjälp finns att få för dig som får besked om uppsägning och vad gör IF Metall.

Broschyren Råd och tips vid varsel om uppsägning innehåller ett antal råd och tips till medlemmar på arbetsplatser som drabbas av varsel. Ladda ned broschyren (PDF) Stöd och råd till dig som är förtroendevald (PDF) Broschyrerna kan även beställas från förbundskontorets materialexpedition på e-post: material@ifmetall.se

Om du har frågor som inte besvaras här; vänd dig i första hand till din klubb eller fackliga företrädare och i andra hand till avdelningen. Adressen till avdelningen finns på startsidan.

Om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist

Företaget är skyldigt att informera om uppsägningstider och från vilket datum anställningen upphör. (Du ska samtidigt meddela om du vill använda din återanställningsrätt.)
Om du har varit anställd i sammanlagt mer än tolv månader under de senaste tre åren hos samma arbetsgivare och blir uppsagd på grund av
arbetsbrist, har du företrädesrätt till återanställning om det uppstår behov av arbetskraft. Detta gäller under uppsägningstiden och därefter inom nio månader efter att din anställning upphört. Det gäller samtliga anställningsformer.
Du är skyldig att vara kvar på företaget under uppsägningstiden – om inget annat är överenskommet.
Innan du lämnar företaget bör du se till att ha alla referenser och papper i ordning.
Se till att du fått ett korrekt ifyllt arbetsgivarintyg.

Mer att läsa:

Den som blivit uppsagd kan få hjälp med att söka nytt arbete genom omställningsförsäkringen.
Omställningsförsäkringen - din hjälp på vägen

Den som fyllt 40 år har rätt till avgångsbidrag i avtalsförsäkringen AGB.
AGB-försäkring om avgångsbidrag

Om du byter jobb till ett annat avtalsområde än IF Metall måste du begära ett övergångsbevis.
Begär övergångsbevis om du byter arbete

Viktigast av allt är att du anmäler dig till arbetsförmedlingen direkt din första arbetslösa dag.
Så fungerar det med arbetsförmedlingen

Som medlem i IF Metall har du ett försäkringsskydd från Folksam, som täcker både arbete och fritid. Du kan ha ytterligare försäkringar som din klubb tecknat. Från och med den 1 januari 2009 får alla IF Metalls medlemmar en ny förbättrad fritidsförsäkring.
Dina försäkringar

Läs vad IF Metalls chef på förhandlingsenheten säger om varsel och hur förtroendevalda ska agera.
Christer Persson kommenterar varsel

Åtgärdsprogrammet tar upp vad IF Metall anser behövs på både kort och lång sikt för att svensk industri ska kunna fortsätta att ligga i framkant.
– Viktigast just nu är att de som förlorar sina jobb tas tillvara. Här finns en massa kompetens som måste användas, säger IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven.
IF Metalls åtgärder för industrin

Ladda ned åtgärdsprogrammet som pdf-fil här.

De Volvoarbetare som varslas om uppsägning går en osäker och onödigt otrygg framtid till mötes. Förutom sitt arbete förlorar de nästan halva inkomsten om de blir arbetslösa. Det kan handla om cirka 10 000 kronor i månaden. Hade de gamla a-kassereglerna gällt hade den ekonomiska situationen för de arbetslösa varit en helt annan. Så gick det med den moderatledda regeringens "arbetarpolitik" och löftet om att "minska utanförskapet".
Så kan en uppsagd Volvoarbetare drabbas ekonomiskt



Omställningsförsäkringen – din hjälp på vägen
Fackförbunden har förhandlat fram en omställningsförsäkring för sina medlemmar. Den består av två delar:

Omställningsstödet ger ekonomiskt stöd till åtgärder som hjälper den uppsagde till ett nytt arbete.

AGB-försäkring om avgångsbidrag ger kontant ersättning till den uppsagda på grund av arbetsbrist.

Företag med kollektivavtal omfattas normalt av omställningsförsäkringen, det vill säga både AGB och omställningsstöd. Företag utan kollektivavtal kan omfattas enbart av AGB.

Omställningsstöd
Omställningsstödet kan bestå av kartläggning av de uppsagdas förutsättningar, vägledning, handlingsplan, genomgång av möjligheterna på arbetsmarknaden samt träning i personlig marknadsföring och i att söka jobb.

Det är det lokala facket och arbetsgivaren som kommer överens om vilken leverantör som ska utföra omställningsprogrammet för de uppsagda. För att få en bild över de olika leverantörerna kan det vara bra att bjuda in några som presenterar vad de vill göra för dem som är uppsagda.

Det är också viktigt att klubben, eller den lokala fackliga organisationen, redan från början har kontakt med arbetsförmedlingen.

För mer information: www.tsl.se.

AGB-försäkring om avgångsbidrag

Du har rätt till AGB om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist från en tillsvidareanställning och förändringen innebär en varaktig minskning av personal.

Du ska ha fyllt 40 år och varit anställd minst 50 månader under en femårsperiod i ett eller flera företag som tecknat AGB-försäkring. Femårsperioden räknas utifrån den dag då anställningen upphörde. Den försäkrade har rätt till ersättning längst till och med månaden innan han eller hon fyller 65 år.

Du ansvarar själv för att anmälan om AGB görs, men ofta klubben till.

AGB-ersättningen betalas ut som ett engångsbelopp när du slutar anställningen. Summan du får beror på din ålder vid friställningen. AGB bestäms också av din arbetstid vid tidpunkten för uppsägningen. Beloppet är skattepliktigt.

I den här tabellen kan du se vilken den högsta ersättningen är för den som blir uppsagd under 2008.

Ålder	Ersättning 2008
40- 49 år	26 900 kr
50-59 år	20 040-38 300. (Tillägg med 1 140 kr för varje levnadsår från och med 50 år till och med 59 år.)
60-64 år	39 440 kr

För mer information: www.afaforsakring.se

Begär övergångsbevis om du byter arbete

Om du byter jobb till ett annat avtalsområde än IF Metall måste du begära ett övergångsbevis från IF Metall till eventuellt nytt fackförbund. Detta för att det inte ska uppstå någon lucka i inbetalningen till a-kassan. Vänd dig till din avdelning för att få övergångsbeviset, adressen hittar du här på hemsidans startsida.

Så fungerar det med arbetsförmedlingen

Om du inte har haft ersättning från a-kassan förut, eller om du haft ersättning men arbetat i mer än ett år, gäller följande:
Anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag. Det är endast de dagar du är anmäld på arbetsförmedlingen som du kan få ersättning från a-kassan. Även om du slutar din anställning på egen begäran ska du anmäla dig på arbetsförmedlingen den första arbetslösa dagen.

Skicka dina intyg till a-kassan. Blanketten "Anmälan om arbetslöshet", som du får av din handläggare på arbetsförmedlingen, skickas till a-kassan tillsammans med arbetsgivarintyget som du fått av arbetsgivaren.

Arbetsgivarintyget ska avse de tolv senast arbetade månaderna före arbetslösheten. All arbetad tid, övertid och frånvaro måste fyllas i på intyget. Om du haft flera anställningar ska ett intyg per anställning utfärdas. Kontrollera att uppgifterna stämmer.

Några dagar efter ditt besök på arbetsförmedlingen får du de två första kassakorten hemskickade till dig. På kassakorten står det förtryckt vilka veckor det gäller. Skicka det första kortet till IF Metalls inläsningscentral i Arjeplog så snart det är ifyllt, det vill säga efter två veckor. Adressen är förtryckt på kassakortet.

Du kan också få information och fylla i dina kassakort via internet. Här kan du även få tag på alla blanketter. Adressen är: www.internetkassan.com/ifmetall.

Se till att alla blanketter är fullständigt ifyllda och skicka in dina papper till a-kassan.

Om du varit borta från jobbet under senaste året kan det ha betydelse för vilken ersättning du får från a-kassan. Föräldraledighet och vissa studier är så kallad överhoppningsbar tid.

Om du avslutat studier inom ett år före arbetslösheten ska blanketten "Studieintyg" fyllas i av dig. Bifoga kursintyg från skolan.

Om du är/har varit föräldraledig eller sjukskriven med ersättning från Försäkringskassan måste ärendet avslutas innan ersättning från a-kassan betalas ut. Intyg från Försäkringskassan ska skickas med till a-kassan.

Läs mer i broschyren Bra att veta om arbetslöshetsförsäkringen.

Broschyren är utgiven av Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO) som är intresse- och serviceorganisation för samtliga arbetslöshetskassor. Ladda ned broschyren

Dina försäkringar

	Försäkrad i facket beskriver vilka försäkringar du som medlem omfattas av när du arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal och de försäkringar som ingår i medlemskapet. Ladda ned broschyren
	Läs mer om den nya fritidsförsäkringen

Christer Persson kommenterar varsel

Varsel innebär att en arbetsgivare i förväg meddelar sin fackliga motpart att företaget tänker vidta en viss åtgärd, exempelvis säga upp personal till följd av arbetsbrist.

Ett varsel ska dock inte kunna komma som en överraskning för de förtroendevalda. Enligt 19 § medbestämmandelagen, MBL, är det arbetsgivarens skyldighet att hålla det lokala facket informerade om hur företagets verksamhet utvecklas, både produktionsmässigt och ekonomiskt.

– Därmed har klubben möjlighet att komma med förslag och lösningar så att ett varsel kan undvikas. Kanske kan man plocka hem produktion som lagts ut på entreprenad eller ordna utbildningsinsatser för att stå bättre rustade inför framtiden, säger Christer Persson.

Riskbedömning
Om företaget ändå beslutar att säga upp personal ska arbetsgivaren genomföra en riskbedömning (konsekvensanalys) av den planerade förändringen enligt systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, AFS 2001:1.
– Det är viktigt att klubben och skyddsorganisationen är aktiva och samarbetar samt att resultatet blir ett underlag i förhandlingen enligt 11 § MBL. Risker som framkommer ska åtgärdas eller förebyggas innan förändringen genomförs.

MBL-förhandling
I förhandlingen enligt 11 § MBL ska arbetsgivaren redovisa bakgrund och orsaker till arbetsbristen: hur stor arbetsbristen är i antal anställda, hur organisationen ska se ut framöver, vilka befattningar som ska finnas och vilka kvalifikationer som krävs för att bemanna dem.
– Klubben ska då ta ställning till om arbetsbristens omfattning och kvalifikationskraven är skäliga i förhållande till det arbete som ska utföras efter förändringen, säger Christer Persson.

Om de lokala parterna inte enas i förhandlingen kan förbundet begära central förhandling. Tidsfristen är dock kort:
– Beroende på vilket avtalsområde det är har vi mellan 7 och 14 dagar på oss att agera efter det att den lokala förhandlingen är avslutad. Därför är det viktigt att klubben meddelar företaget direkt om den har för avsikt att begära central förhandling. Därefter ska klubben kontakta avdelningen, som i sin tur kontaktar förbundskontoret.

Turordningsförhandling
Nästa steg är turordningsförhandling enligt lagen om anställningsskydd, LAS. Här är det viktigt att klubben använder resultatet från förhandlingen enligt 11 § MBL för att ta ställning till vilka kvalifikationer som krävs av de anställda i den framtida verksamheten.
– Arbetsgivarna inriktar sig gärna på vilka anställda de vill behålla respektive bli av med. Vår uppgift är att flytta fokus från individnivå till befattnings- och kvalifikationsnivå. Glöm inte att den anställde också kan omplaceras i en ny organisation och har då rätt till en rimlig upplärningstid för att klara sina nya arbetsuppgifter.

I IF Metalls kollektivavtal finns möjlighet att träffa avtalsturlista. Då förhandlar de lokala parterna om vilka personer som ska bemanna den nya organisationen och vilka som ska sägas upp. I protokollet, som ska undertecknas av båda parter, dokumenteras överenskommelsen. Avtalsturlistan är juridiskt bindande, det vill säga en enskild anställd kan i princip inte få ärendet prövat.

Om parterna inte träffar någon avtalsturlista gäller lagturlista. Det innebär att arbetsgivaren säger upp efter huvudregeln
"sist in, först ut" med kravet att den anställde måste ha tillräckliga kvalifikationer för att klara de arbetsuppgifter som finns kvar. En lagturlista kan individen överklaga.

IF Metalls åtgärder för industrin

Svensk industri har efter sommaren på allvar träffats av den internationella lågkonjunkturen. Antalet varslade har flerdubblats och beskeden om företagsnedläggningar och driftsinskränkningar kommer dagligen.

Problemen består bland annat i höga råvarupriser på världsmarknaden samt den oro som sprids på finansmarknaderna till följd av fallande värden på fastigheter. Vid sidan av lågkonjunkturen påverkas några branscher dessutom av strukturförändringar som även de har en global bakgrund. Svensk fordonsindustri är för närvarande särskilt utsatt.

Sverige är ett litet land, i hög grad beroende av den exporterande industrins inkomster. Vårt välstånd och våra välfärdssystem bygger väsentligen på att vi upprätthåller en avancerad och effektiv industriproduktion som efterfrågas på världsmarknaden.

Under högkonjunkturen har industrin hävdat sig väl i den hårda konkurrensen. Nu gäller det att göra rätt saker även under lågkonjunkturen så att den långsiktiga konkurrenskraften består och kan fortsätta att skapa välstånd för Sverige.

Det handlar om kortsiktiga insatser för att hantera akuta kriser, men också om att utnyttja tillfället att bygga långsiktiga framgångsfaktorer ännu starkare. IF Metall vill prioritera följande områden:

Forskning och utveckling – Prioritera den industrinära forskningen
Utbildning – Uppgradera kompetensen hos arbetskraften
Riskkapital – Nytt liv i de mindre företagen
Infrastruktur – Koncentrera insatser till flaskhalsarna
Offentlig upphandling – Stöd till innovationsutveckling
Regelverk – Rättvisa konkurrensvillkor
Energiförsörjning – Stärk långsiktigheten
Klimatfrågan – Industrin är en del av lösningen

Forskning och utveckling – Prioritera den industrinära forskningen

Forskning och utveckling, FoU, är på sikt avgörande för att hävda Sveriges breda kompetens inom industrin.

• I den kommande forskningspropositionen behöver nyttan av den behovsmotiverade och industrinära forskningen förtydligas och en ökad satsning från statens sida framför allt riktas till de med industrin gemensamt finansierade strategiska forskningsprogrammen.
• Sverige bör mer aktivt bjuda in internationella teknikledande företag, som i dag kanske inte finns i Sverige, att delta i projekt och därmed få tillgång till den kompetens som byggs upp här i utbyte mot att de också förlägger egen verksamhet i Sverige.
• Öka fokus på underleverantörer och mindre företag och se till att de får tillgång till rätt kunskap. Ett centralt område är produktionseffektivitet där en uppskalad satsning på ett ”Produktionslyftet 2.0” ingår.
• Bygg en starkare koppling mellan industriforskningsinstituten och regionala aktörer som finns nära de mindre företagen.
• Se över möjligheten att investera i ett antal ”testcentra”. Till exempel kan verksamheten vid Volvos hybridcentrum aktiveras i en gemensam satsning med staten och där ytterligare intressenter kan ingå.
• Det framgångsrika utvecklingsprogrammet Forska och väx bör utökas för att nå fler mindre företag.

Tillbaka

Utbildning – Uppgradera kompetensen hos arbetskraften

Utbildningssatsningar är nödvändiga för att industrins personal ska kunna utnyttja teknikutvecklingens möjligheter. Det är också angeläget att ta vara på den lediga kapacitet som driftsinskränkningar och varsel medför. Så snart det akuta läget vänder kommer industrin att behöva rekrytera kvalificerad arbetskraft. Det är nu vi kan förbereda oss på att möta detta behov.

• Fortsätta satsa på Teknikcollege i syfte att göra den gymnasiala yrkesutbildningen tillgänglig på alla viktiga industriorter.
• Effektivare dockning mellan företagens interna utbildningsbehov och Arbetsförmedlingens resurser. Fokus läggs på att förebygga uppsägningar – ingen ska behöva bli arbetslös innan utbildning blir aktuell.
• Forcera tankarna på en utbildningsförsäkring med ett ”startpaket” där industrin och staten tillsammans satsar en grundplåt för anställda inom industrin.
• Staten bör snabbt erbjuda subventionerade utbildningspaket eller, om möjligt, bekosta vidareutbildning, mot att förtagen avstår från uppsägningar.
• Universitet och högskolor får i uppdrag att utforma specialiserad vidareutbildning för ingenjörer och annan personal, som motsvarar behoven inom industrin.
• Den europeiska socialfonden bör användas mer aktivt till att finansiera utbildningssatsningar och hjälpa till vid omställningar.
• Utveckla pilotverksamhet med validering av några av de vanligaste yrkeskategorierna inom industrin.

Tillbaka

Riskkapital – Nytt liv i de mindre företagen

• Staten bör, genom en samverkan mellan Almi och privata aktörer, initiera en riskkapitalsatsning med fokus på ”gamla” små och medelstora företag som behöver utvecklas för att möta globaliseringen.
• Staten bör satsa mer pengar på tidig teknikutveckling som kan stärka mindre och medelstora företag inom svensk industri. Frigör medel för att förstärka finansiering i tidiga stadier, till exempel att ta fram prototyper, bygga testbäddar, osv.
• En satsning bör ske på att få ut nya tekniker i mindre företag via ett närmare samarbete mellan industriforskningsinstituten och IUC eller andra regionala aktörer.
• Initiera ett avknoppningsprogram där affärs- och produktidéer som ligger vilande i företag tas om hand för kommersialisering i ett nytt företag, eller hos ett existerande företag där synergier kan tas tillvara.

Tillbaka

Infrastruktur – Koncentrera insatser till flaskhalsarna

Effektiva försörjningssystem är nödvändiga för att uppnå en effektiv produktion. Den svenska personbilsindustrin har till exempel ett av världen mest decentraliserade produktionssystem och är beroende av kostnadseffektiva och snabba transporter. Därför bör ett fokus i infrastruktursatsningarna ligga på effektivare försörjningssystem för industrins leveranser.

• En snabb översyn av planerade väg- och järnvägssatsningar inom det mellansvenska "bilbältet". Syftet att prioritera flaskhalsar mellan de viktigaste ”fordonsorterna”.
• Utveckla så kallade intermodala ”hubbar” som gör det möjligt att snabbt och billigt växla transportsätt. Västsverige bör användas som testregion.
• Satsningar på intelligenta transportsystem som gör det möjligt att effektivisera transporterna.

Tillbaka

Offentlig upphandling – Stöd till innovationsutveckling

Former för innovativ offentlig upphandling bör utvecklas för att driva fram nya lösningar och växande företag. Formerna behöver anpassas till att även mindre företag, själva eller i samarbete med andra företag, kan delta i upphandling av detta slag.

• Den offentliga sektorn bör utveckla samarbetet med svensk industri om upphandling av ny teknik. Ett samarbete mellan staten, SKL och industrin som fokuserar två eller tre teknikutvecklingsprojekt bör initieras.
• Prioritera modeller som i ökad grad gör det möjligt för mindre och medelstora företag att delta i sådana utvecklingsprojekt.
• Klargör möjligheterna att använda befintligt handlingsutrymme för innovativ upphandling, utan att bryta mot dagens regler mot konkurrensbegränsning,.
• Riktlinjer för offentlig upphandling av fordon bör utformas på så sätt att man i högre grad likställer säkerhet och miljö.

Tillbaka

Regelverk – Rättvisa konkurrensvillkor

• Se över och justera skatter så att de inte missgynnar inhemska biltillverkare.
• Balansera miljöpremier av olika slag så att de även tar hänsyn till säkerhet som är ett prioriterat område inom svensk fordonsutveckling och forskning.
• Snabba miljövinster kan uppnås genom att fasa ut äldre bilar ur den inhemska fordonsparken. Skrotningspremien bör förstärkas och även andra incitament bör övervägas.

Tillbaka

Energiförsörjning – Stärk långsiktigheten

• Satsa på en bred blocköverskridande uppgörelse om den framtida energiförsörjningen.
• Uppgradera svenska kärnkraftsverk med modernaste teknik och bygg samtidigt ut kapaciteten i de nuvarande verken. Erbjud industrin delägarskap i kärnkraftsproduktionen.
• Öppna upp för industrin att utveckla egen energiproduktion.

Tillbaka

Klimatfrågan – Industrin är en del av lösningen

Industrin och samhället står inför ett gigantiskt investeringsprogram för en mer hållbar utveckling. Industrins kompetens och produkter är nödvändiga för möjligheterna att uppnå högt ställda mål för klimatpolitiken.

• Satsningar som görs på "leverantörsnivå" av biodrivmedel, ny energiteknik etc, måste följas upp av satsningar på "kundnivå". Ge kommunerna ökade möjligheter för uppköp av miljövänligare energiteknik, såsom solceller.
• Stimulera ett målinriktat samarbete mellan stora industriföretag och nya innovativa företag inom miljötekniksektorn som saknar finansiella resurser eller erfarenhet av kommersialisering av export av ny miljö- och energiteknik.
  Det är viktigt att industrin i Sverige inte "straffas ut" för de investeringar som företagen redan gjort för att minska energiförbrukning och användningen av fossila energikällor. Stål- och järnindustrin, cementindustrin, kalkindustrin, m.fl. bör finnas kvar i Sverige och fortsätta satsa på nästa generations miljövänligare produktionsprocesser.
• Utveckla en långsiktig dialog med industrin för att genomföra de svenska klimatmålen inför 2020.

Så kan en uppsagd Volvoarbetare drabbas ekonomiskt

Den som står inför risken att bli arbetslös har anledning att fråga sig hur det ska gå att klara ekonomin på den ersättning som a-kassan ger. Hur de ska klara av omställningen och förhoppningsvis hitta nytt jobb och åter känna trygghet.

Mindre utanförskap säger regeringen. Mina beräkningar visar att en Volvoarbetare tjänar i genomsnitt 24 782 kronor i månaden. På den lönen blir a-kassan 14 960 kronor i månaden under de första 200 dagarna av arbetslöshet. Detta räknat på om den arbetslöse får ut 680 kronor per ersättningsdag, den summa som numera är tak i a-kassan. För den som under det senaste året varit sjuk, vårdat sjukt barn eller haft annan frånvaro krymper ersättningen ytterligare.

För arbetslösa kan det efter 200 dagar bli ännu mindre pengar, endast 70 procent av månadslönen. Efter 300 dagar är det helt slut med arbetslöshetsersättningen (den som har barn under 18 år att försörja kan få 150 dagar till). Då väntar en jobb- och utvecklingsgaranti med 65 procents ersättning.

Mindre utanförskap, - nej, knappast. Mindre pengar och mer oro är vad det handlar om. Lägre ersättning och höjda avgifter har gjort a-kassan till en sämre försäkring. Den är också orättvis. För industriarbetarna har avgiften blivit mycket högre än tidigare. De straffas för att de arbetar i en bransch med högre risk att bli arbetslös än till exempel lärare och läkare. I den borgerliga ideologin ingår att risken för arbetslöshet ska avspeglas i a-kasseavgiften. Ändå är det inte industriarbetarna som har det allra sämst, många inom handel och restaurang har inte ens råd att vara med i a-kassan längre.

Det är snart två år sedan regeringen försämrade a-kassan. Den gången pratade regeringen som om det inte fanns några arbetslösa. För den växande gruppen arbetslösa återstår frågan: Hur ska vi klara oss?

Några svar får vi inte. Mer än att regeringen inte tycker att det behövs några extra insatser. Regeringen säger i samband med varslen på Volvo att Arbetsförmedlingen har 1,5 miljarder kronor extra. Uppenbarligen pengar som är avsedda för hela landet och för jobb- och utvecklingsgarantin, det vill säga insatser som träder in efter 300 dagars arbetslöshet. Det här är otillräckligt. Regeringen måste förstå att insatserna behövs redan nu för att begränsa inflödet av arbetslösa. Ingen vet heller ännu vilka resurser som kommer att krävas framöver.