Ett kämpande och mer självständigt IF Metall

Arbetarrörelsen har drabbats av ett svidande valnederlag. Det som verkade otänkbart har inträffat. Trots massarbetslöshet och attacker på välfärden vann borgarna ännu en valseger.

När arbetarrörelsens partier kommenterat resultatet har det varit i starkt självkritiska ordalag. Krisgrupper har bildats, partiledare avgår och extra kongresser ska hållas.
Efter det katastrofala valnederlaget har knappt någon självkritik hörts från de fackliga organisationerna. LO-ledningen och förbundsledningarna stoppar huvudet i sanden och överlåter åt Socialdemokraternas krisgrupper att göra den offentliga valanalysen.

Det är ett historiskt nederlag och fackföreningsrörelsen var i stort sett osynlig i valrörelsen, åtminstone på nationell nivå. Den egna misslyckade insatsen borde ha föranlett gemensam facklig haverikommission.

Det är dags att tala i klarspråk. Det fackliga projektet och den fackliga legitimiteten håller på att gå på grund. Den partipolitiska kopplingen är en del av legitimitetsproblemet. Den undersökning som LO-tidningen gjorde i november 2010 visar att den partipolitiska lojaliteten till (s) inte har ett stöd av medlemsmajoriteten.

När fackföreningsrörelsen inte längre uttrycker en stark ambition av förändring och kamp mot klassamhällets orättvisor oavsett vem som har regeringsmakten, blir man en del av det bestående. Det har drabbat oss. Kampperspektivet och mobiliseringen av medlemmarna är fackföreningsrörelsens själ. Mål och medel för detta måste utvecklas. Att sitta still i fyra år för att vänta på en valseger har visat sig vara det sämsta tänkbara alternativet.

Istället för en legitimitetskris och avpolitisering måste vi vinna tillbaka trovärdighet och politisera medlemmarna utifrån den fackliga rörelsens frågor. Det måste ske på en mer självständig politisk grund. Den fackliga rollen och den partipolitiska rollen är inte densamma., även om båda rollerna ryms i en person.

Vi föreslår kongressen besluta

Att uttala att förbundets politiska engagemang i framtiden ska utgå från en mer
självständig roll, även om samarbete med partier som grundar sig på arbetarrörelsens värderingar för den skull inte behöver upphöra.

Att uppdra åt Förbundsstyrelsen att utveckla ett policydokument om IF Metalls
självständiga politiska roll i framtiden som kan diskuteras och antas vid nästa kongress.

Att slå fast att den viktigaste politiska uppgiften för IF Metall de kommande åren är att bemöta och bekämpa högerregeringens klasspolitik och för det ändamålet utveckla former som mobiliserar medlemmarna i kamp för våra intressen och mot kapitalets och högerns systemskifte.

12/29/2010